Tankedokument vid Arbetsmiljöhögskolans invigning 030829
Bodil Jönsson, Certec, Institutionen för Designvetenskaper, LTH

   Tankedokumentet i nerladdningsbart PDF-format.

 

Design för mångfald

Seminarieinledning vid invigningen av Arbetsmiljöhögskolan

Till invigningen av arbetsmiljöhögskolan har jag tagit fram ett tämligen omfattande dokument av karaktären tankedokument. Det är inte någon översikt över ett vetenskapsområde utan snarare ett undringspapper, ett tappa-hakan-papper, ett antal reflexioner kring "skulle det kunna vara så att.."? Dess huvudexempel är den stressrelaterade ohälsan och design för mångfald. Avsikten är att både formen och innehållet skall ha relevans för Arbetsmiljöhögskolan.

 

Stress.
Jan Håkan Dahlström/Bildhuset

En U-sväng

Den värld vi nyss levde i var en värld där alla beslut av vikt togs över människors huvuden. Den värld vi nu lever i antas vara en värld där människan kan tänka själv, fatta beslut själv, ta initiativ själv, etc. I realiteten finns vi i en förvirrad och förvirrande kombination av båda dessa världar. Samtidigt. Auktoriteter agerar fortfarande sändare och förväntar sig att omvärlden skall vara mottagare. Medan allt fler vill agera sökare och få återkoppling, bl.a. från de gamla auktoriteterna. Initiativföreträdet har bytt plats, och omsvängningen är hela 180 grader.

Konsekvensverket kontra Arbetsmiljöhögskolan

I den gamla världen skulle det passat med ett Konsekvensverk (varför fick vi aldrig något sådant?). Ett verk med bara ett ansvar: att försöka förstå sig på (helst på förhand) konsekvenserna av kombinationer av fattade beslut i deras samspel med förändringar i tidsandan. Jag tror att ett sådant verk skulle kunnat vara (och kanske fortfarande kan vara) av stor nytta för att klarlägga konsekvenser, gärna långsiktiga, och för att återkoppla hur kanske vissa beslut rentav är kontraproduktiva från början. Hade exempelvis Konsekvensverket kunnat förutse den stressrelaterade ohälsans explosiva tillväxt? Om inte, hade Konsekvensverket när den stressrelaterade ohälsan väl var för handen kunnat spela en viktig roll genom att i alla fall ha en klarare bild än andra av samspelen mellan orsaker och verkningar? Och kanske på så sätt kunna hitta de mest effektiva angreppspunkterna?

Vänder jag i stället ögonen mot denna sköna nya värld där vi antas kunna tänka själva, ta egna beslut, ständigt göra egna val, vara flexibla och mobila och oss ständigt förnyande, måste det rimligen vara människorna själva som kontinuerligt från sina respektive utgångspunkter skall kunna förutse konsekvenser, dra nytta av de positiva och mildra de negativa. Det är en gigantisk uppgift, troligen på tok för stor på det individuella planet. Skulle möjligen Arbetsmiljöhögskolan på somliga områden kunna bli platsen där människor tillsammans kunde arbeta med konsekvensanalyser?

I mitt papper ställer jag sju tappa-hakan-frågor kring stressrelaterad ohälsa som jag tror att man kan bearbeta, både situerat och vetenskapligt. Garanterat skulle vi kunna inspirera varandra inom dessa frågeställningar - och det är inte illa det. Var har kunskapssamhället varit och vilken roll har det fått spela medan den stressrelaterade ohälsan nått dessa orimliga höjder?

Att forskningen kan inspireras av exempel och arbetslivet av teorier, bara vi hittar språken oss emellan, är tämligen givet. Jag tror dessutom att vi tillsammans kan bli mycket bättre på att hitta mönster än vad vi är var för sig.

Forskningsrelaterad utbildning, Utbildningsrelaterad forskning

Utifrån det auktoritära sättet att tänka skall universiteten bedriva forskningsrelaterad utbildning och alltså i utbildning kunna meddela de senaste forskningsresultaten. I det kunskapssamhälle vi nu antas leva i kan en utbildningsrelaterad forskning vara väl så viktig. I kurser, speciellt nätkurser, kan man systematiskt och med maximal öppenhet få fram och synliggöra sådana värdefulla insikter som "kurs"deltagare sitter inne med men som de kanske inte ser själva. Samtidigt som de själva lär sig nytt, kan alltså forskningen tillföras information som kan bli till ny kunskap. Själv har jag stor glädje i att genomföra sådan utbildningsrelaterad forskning, till ömsesidig nytta och glädje för arbetsliv och universitet.

Sammanhangsföreställningar

Torsten Hägerstrand, legendarisk kulturgeograf från Lunds universitet, skrev en gång på ett brevkort till mig: Bodil, det handlar om sammanhangsföreställningar! Det är ett av de vackraste ord jag läst och fått: sammanhangsföreställningar, föreställningar om hur saker och ting hänger samman. Det är vad jag så här på invigningsdagen skulle vilja vara med och både få och ge och inte minst skapa med anknytning till Arbetsmiljöhögskolan.

 

Läs hela tankedokumentet (pdf format 1, 3 MB)