Specialpedagogisk Diagnos

De slutgiltiga pedagogiska diagnoserna kom att innehålla följande delområden:
Perception/Reaktioner
Sinneskanal
Minne/Tänkande/Verbal kommunikation
Kontakt/Icke - verbal kommunikation
Motorik

  1. Överkänslig för hörselintryck
  2. Överkänslig för synintryck
  3. Taktil överkänslighet
  4. Reagerar starkt på smaker/lukter
  5. Tycker inte om att någon kommer nära
  6. Förlorar lätt uppmärksamheten
  7. Går omedelbart från impuls till handling
  8. Överreagerar på nya och/eller överraskande händelser med ängslan/ångest
  9. Överreagerar på nya och /eller överraskande händelser med stress/ flyktberedskap
  10. Har svårt att komma igång med saker, saknar "startmotor"
  11. Reagerar långsamt
  12. Har svårt att ta in något nytt, avskärmar sig
  13. Har svårt att variera sitt beteende, fastnar lätt i stereotypa beteenden
  14. Fungerar bäst i rutinsituationer när han/hon vet vad som ska göras
  15. Kräver ständig variation för att kunna hålla kvar uppmärksamheten
  16. Glömmer sådant man sagt, påminnelse hjälper inte
  17. Ältar ofta samma tankar utan att själv besväras av det
  18. Har bra minne för muntlig information
  19. Har bra minne för skriven information
  20. Har bra minne för bildinformation
  21. Har bra minne för det som han/hon själv får utföra
  22. Har bra rytmkänsla
  23. Har lätt för att lära sig melodier utantill
  24. Har lätt att lära sig utantill
  25. Har svårt att på ett sammanhängande sätt berätta något som han/hon varit med om
  26. Har svårt att ta fram nödvändig information ur minnet
  27. Har inga eller få spontana associationer
  28. Har bara konkreta och stereotypa associationer
  29. Kan hitta på och fantisera om sådant som inte finns i verkligheten
  30. Fantasier och associationer är bisarra
  31. Har stora visioner, alltid något på gång
  32. Har ett mycket konkret tänkande
  33. Har viss förståelse för abstrakta begrepp och symboler
  34. Har inga större problem med abstraktioner eller symboler
  35. Kan inte förstå hypotetiska resonemang av typen "om det här vore du, hur skulle du tänka, känna, göra"
  36. Kan inte reflektera över sitt eget tänkande eller handlande och jämföra sig med andra
  37. Kan inte förstå något ur en annan människas perspektiv
  38. Är passiv i kontakten, tar sällan kontakt med andra
  39. Är mestadels besvärad av sociala sammanhang
  40. Tar kontakt med andra på ett avvikande sätt
  41. Kan inte spontant delta i gruppaktiviteter
  42. Har svårt att förstå instruktioner om de ges i grupp
  43. Använder inte mimik eller kroppsspråk som kommunikation
  44. Har svårt att tolka andras mimik och kroppsspråk
  45. Kompenserar bristande talförmåga med mimik och kroppsspråk
  46. Kan tolka känslostämningar även utan ord
  47. Har svårt att förstå turtagningsprinciperna i samtal
  48. Kommer sällan in i ett samtal med flera personer på ett naturligt sätt
  49. Talar bara med vissa människor eller i vissa sammanhang
  50. Har ett stort ordförråd som används på ett varierat sätt
  51. Har inget eller mycket lite spontant tal
  52. Har svårt att lösa hastigt uppdykande problem
  53. Undviker helst problemsituationer
  54. Har svårt att koordinera sina rörelser, upplevs som klumpig
  55. Har svårt med planerade rörelser, gör ofta saker i fel ordning
  56. Rör sig ständigt, hyperaktiv
  57. Är mycket passiv, rör sig lite
  58. Har inre upplevelser som tränger undan den aktuella verkligheten
  59. Skrattar eller pratar för sig själv
  60. Är "hudlös", känner sig uppslukad av andra eller på annat sätt påverkad av andra människors tankar eller vilja

 

 

 

Bilaga 1. Pedagogisk design

Denna uppsats är skriven både med tanke på tryckning och Internetpublicering. Resultaten som finns i de pedagogiska diagnoserna och den pedagogiska designen är dock i första hand tänkta för den elektroniska versionens cd-skiva. Den tryckta versionen finns därför i en särskild bilaga i de gula sidorna för att inte störa läsningen av den löpande texten. Dessa gula sidor innehåller, precis som cd-skivan, en sammankoppling av de pedagogiska diagnosernas påståenden med pedagogiska rekommendationer inom områdena:

  1. Miljöanpassning
  2. Pedagogisk struktur
  3. Pedagogisk metod
  4. Pedagogiskt innehåll

Man söker på siffra och får därefter rekommendationer inom samtliga områden där jag givit någon form av rekommendationer. Dessa rekommendationer måste nödvändigtvis vara av mer allmän karaktär eftersom de inte rör individer utan kategorier. Individualiseringen är tänkt att göras av den enskilde pedagogen i mötet med den enskilde eleven.

De understrykningar av ord och begrepp som finns är gjorda som länkar för den elektroniska versionen så att man direkt kan gå från en sådan understruken länk till den aktuella texten. I de gula sidorna är denna genväg inte möjlig utan det krävs att man går den något besvärligare vägen att leta upp understruket avsnitt i uppsatsen.

 

1. Vid överkänslighet för hörselintryck

Miljöanpassning

Vid överkänsligheter i någon sinneskanal bör man göra sig en uppfattning om hur stark överkänsligheten är och vilken grad av miljöanpassning som behövs. Auditiv överkänslighet kan röra sig om en stark reaktion på höga ljud eller buller. Det kan också handla om att det är svårt att koppla bort oväsentliga bakgrundsljud i t.ex. bullriga miljöer eller när flera personer samtidigt talar. Det kan också vara svårt att både titta och lyssna samtidigt, som då en person inte samtidigt kan se någon i ögonen och koncentrera sig på vad som sägs.

De enklast åtgärderna för miljöanpassning kan vara att dämpa ljudnivån i klassrum, eller på den plats där personen behöver arbeta koncentrerat.
I svårare fall kan personen behöva en specialinredd arbetshörna, avskild från sådana ljud som personen är känslig för. Om personens hörsel inte klarar av att skilja ut förgrundsljud från bakgrunden behöver hänsyn tas till det i miljöutformningen.
Man bör också försöka skilja på om överkänslighetsreaktionerna på ljud har att göra med ljuden i sig eller om reaktionerna kommer enbart när ljuden kommer överraskande. I dessa fall är det mer överraskningsmomenten som bör undvikas och miljön göras mer förutsägbar.
Det finns också en metod att i vissa speciella fall träna upp örats förmåga att uppfatta ljud genom auditorisk integration http://www.tomatis.com/English/index.htm, http://auditoryprocessing.org/, http://www.livshjelp.no/tomatis.htm .
Vid extrema överraskningsreaktioner, se Mororeflexen.
Fallbeskrivningar: Freja/Elisabeth

>>Tillbaka till listan

 

2. Vid överkänslighet för synintryck

Miljöanpassning

Vid överkänsligheter i någon sinneskanal bör man göra sig en uppfattning om hur stark överkänsligheten är och vilken grad av miljöanpassning som behövs.
Överkänslighet för synintryck kan betyda att:

Miljön bör vara sådan att det finns minimalt med synintryck. Det betyder inte att man alltid måste ha en helt kal arbetsplats. Svårighet att sovra bland synintryck gör att personen gradvis behöver vänja sig vid nya intryck. Vad som slutligen blir optimalt är beroende av personens grad av överkänslighet.
Man bör också försöka skilja på om överkänslighetsreaktionerna har att göra med synintrycken i sig eller om reaktionerna kommer enbart när personen plötsligt och överraskande får syn på något. I dessa fall är det mer överraskningsmomenten som bör undvikas och miljön göras mer förutsägbar.
I extrema fall, se Mororeflexen
Fallbeskrivningar: Freja/Elisabeth

>>Tillbaka till listan

 

3. Taktil överkänslighet

Miljöanpassning

Vid överkänsligheter i någon sinneskanal bör man göra sig en uppfattning om hur stark överkänsligheten är och vilken grad av miljöanpassning som behövs.
Om en person har svårt att komma nära andra på grund av överkänslighet kan man, samtidigt som man tar hänsyn till det i placering på arbetsplats eller i skolmiljö, lägga till taktil desensitivisering som innehåll i behandlingen. Sådan går till så att man masserar huden med handen eller med t.ex. en frottéhandduk på ett sådant sätt att det känns behagligt för personen.
Fallbeskrivningar: Freja/Elisabeth
Mer om taktil stimulering: http://www.beroring.nu/sbvo/

>>Tillbaka till listan

 

4. Reagerar starkt på smaker och lukter

Miljöanpassning

Vid överkänsligheter i någon sinneskanal bör man göra sig en uppfattning om hur stark överkänsligheten är och vilken grad av anpassning som behövs.
Om en person konsekvent undviker att äta vissa maträtter och det inte handlar om motstånd mot nyheter kan det vara fråga om överkänslighet mot vissa smaker eller lukter.
Alternativt kan det ha att göra med en överkänslighet i tänderna eller i munhålan. Det finns personer som har svårt med viss konsistens på maten och kan ha svårigheter med att tugga den. De pressar den hellre mot gommen. Också en vägran att borsta tänderna kan ha med en sådan överkänslighet att göra.
Fallbeskrivningar: Stavros

>>Tillbaka till listan

 

5. Tycker inte om att någon kommer nära

Det kan handla om taktil försvar, dvs. överkänslighet för beröring.
Se Taktilt försvar.

>>Tillbaka till listan

 

6. Förlorar lätt uppmärksamheten

Miljöanpassning

Vid uppmärksamhetsstörningar är det viktigt att man ser över miljön.
Det bör finnas så få störningsmoment som möjligt. Strukturen i arbetet måste vara sådan att det är tydligt vad som ska göras och att det är överblickbart. Personer som har svagt inre belöningssystem klarar lättare av ett arbete med yttre belöningar. Sådana belöningar måste vara personligt uttänkta. En del personer vill ha något ätbart, andra samlar klistermärken och för en del kan det vara beröm eller vetskap om att vara sedd och uppskattad.
För personer med svagt socialt medvetande räcker dock inte sociala belöningar.
Se Betingning och Habituering som pedagogiska metoder.

>>Tillbaka till listan

 

7. Går omedelbart från impuls till handling

Miljöanpassning

Avleds lätt av nya intryck eller tankar
Måste till varje pris genomföra sina idéer
Handlar oöverlagt utan att tänka på konsekvenserna
Blixtsnabba reflexmässiga reaktioner

Impulsstyrning är i de lindrigaste formerna något som kan kopplas till kreativitet, man ser något som är nytt och överraskande och kan inte undgå att omedelbart handla. I dessa fall behövs inga speciella pedagogiska åtgärder utom möjligtvis viss styrning. 
När impulsstyrningen är ett hinder för koncentrationen och inlärningen behövs en miljöanpassning, så att det inte finns så mycket ny stimulans att reagera på. Det behövs en struktur i arbetet så att det inte finns för många överraskningsmoment. Överskådlighet och förutsägbarhet är nödvändiga.

I viss mån kan svår impulsivitet hämmas av att det finns visuella kännetecken för orientering i de lokaler som personer med sådana svårigheter vistas i. Dessa kännetecken kan vara färger, material och dylikt som hjälper till med orienteringen.
Förklaringen till att vissa impulsiva personer är oerhört snabba, har att göra med att ofrivilliga, reflexartade rörelser går mycket snabbare än medvetna rörelser.
I riktigt svåra fall av impulsstyrning har personen ingen förmåga alls att hämma impulser och går då från impuls till impuls utan inre kontroll. Detta kan leda till destruktivitet av olika slag.
Se Betingning och Habituering som pedagogiska metoder.
Fallbeskrivning Freja/Elisabeth.

Pedagogisk struktur

Vid svårigheter att hämma impulser och vid överreaktioner på nya och plötsliga händelser behövs en struktur som är förutsägbar och möjlig att överblicka. Vuxna personer som har sådana svårigheter kan ibland ha lärt sig att kompensera sina svårigheter genom att inte utsätta sig för situationer som kan innebära nyheter eller överraskningar. Vid en första anblick lägger man då inte alls märke till svårigheterna eftersom de är socialt isolerade och fungerar bra i de fasta rutiner de skapat sig.
För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik

Pedagogisk metod

Personer som är starkt impulsstyrda kan inte med tanken eller viljan betvinga sin impulsivitet annat än tillfälligtvis. Den pedagogiska metod som är lämplig att använda för att ändra på impulsiva och destruktiva beteenden är Betingning och Habituering. Om man lyckas fördröja tiden mellan impuls och handling, kan man därigenom också skapa utrymme för andra pedagogiska metoder som Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.
Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en uppdelning i delmoment av det nya som ska läras in.

Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande.
För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.
Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som finns. Man ska också utgå från den nivå av konkretion  som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett impulsivt, rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

8. Överreagerar på nya och/eller överraskande händelser med ängslan/ångest

Miljöanpassning

Överdriven ängslan och oro kan bero på oförmåga att snabbt bearbeta och tolka intrycken.
Det kan finnas planeringssvårigheter, personen vet inte vad som kommer härnäst. Vet inte vad som förväntas i sociala situationer osv.
Är osäker på om han/hon hittar i lokalerna eller omgivningarna t.ex.
Är van vid att misslyckas.
Det kan också finnas generaliseringssvårigheter, svårt att överföra erfarenheter från en situation till en annan liknande situation.

Det behövs en struktur i arbetet så att det inte finns för många överraskningsmoment. Överskådlighet och förutsägbarhet är nödvändiga.
Miljön bör vara så förutsägbar som möjligt. Lokaler som personer med sådana svårigheter arbetar i bör ha visuella kännetecken. Dvs. det bör finnas kännetecken som färger, material och dylikt som orienteringshjälp.

Pedagogisk struktur

Vid svårigheter att hämma impulser och vid överreaktioner på nya och plötsliga händelser behövs en struktur som är förutsägbar och möjlig att överblicka. Vuxna personer som har sådana svårigheter kan ibland ha lärt sig att kompensera sina svårigheter genom att inte utsätta sig för situationer som kan innebära nyheter eller överraskningar. Vid en första anblick lägger man då inte alls märke till svårigheterna eftersom de är socialt isolerade och fungerar bra i de fasta rutiner de skapat sig.
För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik

Pedagogisk metod

Personer som är starkt impulsstyrda kan inte med tanken eller viljan betvinga sin impulsivitet annat än tillfälligtvis. Den pedagogiska metod som är lämplig att använda för att ändra på impulsiva och destruktiva beteenden är Betingning och Habituering. Om man lyckas fördröja tiden mellan impuls och handling, kan man därigenom också skapa utrymme för andra pedagogiska metoder som Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.
Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en uppdelning i delmoment av det nya som ska läras in.

Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande.
För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.
Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som återstår. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett impulsivt, rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt att vara vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

9. Överreagerar på nya och/eller överraskande händelser med stress/flyktberedskap

Miljöanpassning

Den nya situationen innehåller sådant som personen har svårigheter med på grund av överkänslighet för sinnesintryck eller på grund av svårigheter med kontakt och kommunikation.
Tolkningssvårigheter, hinner inte snabbt få en överblick över situationen och tolka den.
Generaliseringssvårigheter, svårt att överföra erfarenheter från en situation till en annan liknande.
I extrema fall kan det röra sig om en patologisk flyktreaktion. Se Mororeflexen och Freja/Elisabeth.

Överraskningsreaktionerna är ett hinder för koncentrationen och inlärningen. Det behövs en miljöanpassning, så att de överraskande momenten är så få som möjligt. Det behövs en struktur i arbetet så att det inte finns för många överraskningsmoment. Överskådlighet och förutsägbarhet är nödvändiga. Lokaler som personer med sådana svårigheter vistas i bör ha visuella kännetecken. Dvs. det bör finnas kännetecken som färger, material och dylikt som orienteringshjälp. I svårare fall av stress och flyktreaktioner, se Betingning och Habituering som pedagogisk metoder. 
Se även fallbeskrivning Freja/Elisabeth.

Pedagogisk struktur

Vid svårigheter att hämma impulser och vid överreaktioner på nya och plötsliga händelser behövs en struktur som är förutsägbar och möjlig att överblicka. Vuxna personer som har sådana svårigheter kan ibland ha lärt sig att kompensera sina svårigheter genom att inte utsätta sig för situationer som kan innebära nyheter eller överraskningar. Vid en första anblick lägger man då inte alls märke till svårigheterna eftersom de är socialt isolerade och fungerar bra i de fasta rutiner de skapat sig.
För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

Pedagogisk metod

Personer som är starkt impulsstyrda kan inte med tanken eller viljan betvinga sin impulsivitet annat än tillfälligtvis. Den pedagogiska metod som är lämplig att använda för att ändra på impulsiva och destruktiva beteenden är Betingning och Habituering. Om man lyckas fördröja tiden mellan impuls och handling, kan man därigenom också skapa utrymme för andra pedagogiska metoder som Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.
Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta få det nya som ska läras in uppdelat i delmoment.
Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande.
För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.

Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som återstår. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett impulsivt, rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt att vara vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

10. Har svårt att komma igång med saker, saknar "startmotor"

Anpassat pedagogiskt innehåll

En person som har igångsättningsproblem, saknar "startmotor," behöver ofta ett pedagogiskt innehåll som väcker intresse just i starten. Personer med dessa svårigheter brukar inte ha några större problem med att arbeta bara de kommit igång. Ibland kan det behövas överraskningar, dramatik eller spännande moment för att väcka motivationen.
Se Morris.

>>Tillbaka till listan

 

11. Reagerar långsamt

Anpassat pedagogiskt innehåll

Personer som reagerar märkbart långsamt på stimuli måste få den tid som behövs för att de ska kunna ta in och lära något. De blir lätt stressade av att man försöker skynda på dem. Om de läser samma kurs eller ingår i ett arbetslag med snabbare personer är det viktigt att man anpassar innehållet, så att de inte får samma mängd arbete att utföra på samma tid.

>>Tillbaka till listan

 

12. Har svårt att ta in något nytt, avskärmar sig

Miljöanpassning

Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en uppdelning i delmoment av handlingskedjor eller något nytt som ska läras in.

Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande. För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.
Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som återstår. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter.
Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

13. Har svårt att variera sitt beteende, fastnar lätt i stereotypa beteenden

Pedagogisk metod

Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en indelning i delmoment av något nytt som ska läras in.

Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande.
För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.
Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som återstår. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett, rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

14. Fungerar bäst i rutinsituationer när han/hon vet vad som ska göras

Pedagogisk metod

Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en redogörelse för de olika delmomenten i det nya som ska läras in. Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter. Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande. För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.

Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som återstår. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett impulsivt, rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

>>Tillbaka till listan

 

15. Kräver ständig variation för att kunna hålla kvar uppmärksamheten

Sinneskanal

Vakenhetsgraden regleras inte normalt. Personens aktivitetsnivå blir låg och "slår av" med resultat som kan sträcka sig från tillfällig ouppmärksamhet till besvärande dåsighet/ sömnighet. Att hålla sig i rörelse och få varierad stimulans kan vara ett sätt att kompensera den låga aktivitetsgraden.
Svagt inre belöningssystem, svårt att hitta inre motivation för sådant som kräver uthållighet.
Personer som har svagt inre belöningssystem klarar lättare av ett arbete med yttre belöningar. Sådana belöningar måste vara personligt uttänkta. En del personer vill ha något ätbart, andra samlar klistermärken och för en del kan det vara beröm eller vetskap om att vara sedd och uppskattad.
För personer med svagt socialt medvetande räcker dock inte sociala belöningar.

Pedagogisk struktur

Personer med fluktuerande vakenhetsgrad och/eller svagt inre belöningssystem behöver en annorlunda struktur än personer som har bristande impulskontroll av andra orsaker. Det behövs en struktur med omväxling och ibland även dramatik och spänning för att de ska kunna hålla kvar uppmärksamheten. Det pedagogiska innehållet kan göras varierat, spännande och dramatiskt så att personen därigenom håller kvar koncentrationen.
Se Morris, Staffan, Stavros.
Detta variationssökande tillsammans med förmågan till visionär fantasi kan vara mycket kreativt och personer som har denna kombination av förmågor kan arbeta outtröttligt.. De pedagoger som möter sådana personligheter kan vara till hjälp med att styra deras kreativitet, ge dem möjligheter att vara kreativa och försöka förmå dem att de stoppa innan de blir utmattade.

Pedagogisk metod

Personer som kräver ständig variation för att hålla kvar uppmärksamheten kan ha stor glädje av Fantasi som pedagogisk metod. Många av dessa personer behöver dramatik och spänning för att hålla uppe motivation och intresse.

>>Tillbaka till listan

 

16. Glömmer sådant man sagt, påminnelse hjälper inte

Sinneskanal

Arbetsminnet måste kunna hålla kvar intrycken tillräckligt länge för att kunna bearbeta dem. Vid minnesproblem kan man kontrollera genom vilken sinneskanal personen har bäst minne: hörsel (talade ord), syn (bild eller skrivet språk), motorik (genom att själv utföra det som ska läras in).

Pedagogisk struktur

Personer som har svårigheter med minne och planering behöver en struktur som är minnesstödjande. Det behövs markörer i miljön, som talar om vad som ska göras var. Om personen inte har förmåga att planera sin dag, ska det finnas en yttre klar struktur i ett skrivet schema eller i ett bildschema. Det kan behövas en indelning av aktiviteter i mindre delar, så att varje del blir överblickbar och tydlig.
Det är ingen självklarhet att vuxna personer som levt ett ostrukturerat liv under många år helt plötsligt tar till sig en sådan struktur. Det krävs en pedagogik som långsamt inför strukturen och inte ger upp vid det initialmotståndet mot nyheter som ofta finns.
En del personer med dessa problem gör ständiga återfrågningar kring vad det ska göra, när de ska göra, med vem det ska göra osv. De ska då ha klara besked och hänvisning till det schema som ska finnas.
Personer med minnes och planeringsproblem ska aldrig få frågan "vad tycker du själv?" eller "vad vill du göra ?" förutsatt att man inte är helt säker på att personen känner till alternativen och förstår vad valet innebär.
När personer med ovanstående problem själva försöker återkalla minnen kan de också behöva markörer som framkallar rätt associationer. I inlärningssituationer kan markörerna finnas i sättet att strukturera texter som ska läsas eller i den struktur som omger inlärningssituationen.

För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

Anpassat pedagogiskt innehåll

Personer som har minnesproblem av olika slag behöver yttre minneshjälpmedel eller markörer i innehållet av det som ska läras. Dessa markörer kan vara inlärda nyckelord som ger associationer om vad som är nästa steg i arbetet. Det kan också vara scheman, checklistor eller så kallade tankekartor. Tankekartorna är uppskrivna nyckelord och nyckelbegrepp som hjälper en person att minnas längre episoder eller hjälper till att minnas alla delfaktorer medan bearbetning av materialet pågår.

>>Tillbaka till listan

 

17. Ältar ofta samma tankar utan att själv besväras av det

Pedagogisk metod

Personer som har svårt med snabb bearbetning och tolkning av sinnesintryck blir lätt rutinbundna och rituella och obenägna för att acceptera nyheter eller överraskningar. De behöver tid för omställning från en situation till en annan och behöver ofta en klar och tydlig indelning i delmoment av det nya som ska läras in.
Pedagogisk metod måste väljas utifrån personens förmåga att kunna reflektera över sig själv och förstå sina egna svårigheter.
Metoden beror också på abstraktionsförmågan i personens tänkande.
För en person som kan reflektera över sitt eget tänkande och handlande och som förstår sina svårigheter kan förklarande stödsamtal (exempelvis Christina Lögdahls metod, se Referenslitteratur) och Insiktspedagogik vara lämpliga.

Då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra är Betingning och Habituering de pedagogiska alternativ som finns. Man ska också utgå från den nivå av konkretion som personen behöver och hitta en kommunikation som fungerar. Om det talade eller skrivna språket inte räcker som kommunikation, kan det behöva kompletteras med fotografiska bilder, teckningar eller andra symboler.
Personer med ett rutinbundet och tvångsmässigt/rituellt sätt att vara vill ofta bevara det statiska tillståndet. De är sällan intresserade av att läsa fiktiva berättelser om andra personer eller rena fantasiprodukter. Ändå har de större behov av flexibilitet och utvidgande av sina tankesfärer än andra. Genom att använda Fantasi som pedagogisk metod kan man i en del fall med stor framgång utvidga tankarna och intresset för fiktioner.

Anpassat pedagogiskt innehåll

Personer som är mycket tvångsmässiga i sitt tänkande och i sina handlingar behöver ett pedagogiskt innehåll som är mycket strukturerat och inte ger utrymme för det tvångsmässiga att bryta genom. Man kan också hänvisa samtal om sådana tvångsmässiga ämnen till en bestämd tid och plats.
Tvångsmässighet i tankar och handlingar, som personen själv inte är besvärad av, medför också att personen själv inte har tillräcklig motivation eller förmåga att ta sig ur tvången. Om dessa är besvärande för omgivningen behövs en långsiktig pedagogik. Se Betingning, Habituering.

>>Tillbaka till listan

 

18. Har bra minne för muntlig information

Sinneskanal

Minne för muntlig information kan kontrolleras genom enkelt minnesprov:

Det är viktigt att ta reda på vilken sinneskanal som fungerar bäst för bearbetning av information. En del personer behöver information från flera sinneskanaler samtidigt för att lära sig bäst. Sådan samtidighet kan finnas i multimediaprogram eller kan skapas genom olika kombinationer av eget audiovisuellt material.

>>Tillbaka till listan

 

19. Har bra minne för skriven information

Sinneskanal

Minne för skriven information kan kontrolleras genom enkelt minnesprov:

Det är viktigt att ta reda på vilken sinneskanal som fungerar bäst för bearbetning av information. En del personer behöver information från flera sinneskanaler samtidigt för att lära sig bäst. Sådan samtidighet kan finnas i multimediaprogram eller kan skapas genom olika kombinationer av eget audiovisuellt material.

>>Tillbaka till listan

 

20. Har bra minne för bildinformation

Sinneskanal

Minne för bildinformation kan kontrolleras genom enkelt minnesprov:

Det är viktigt att ta reda på vilken sinneskanal som fungerar bäst för bearbetning av information. En del personer behöver information från flera sinneskanaler samtidigt för att lära sig bäst. Sådan samtidighet kan finnas i multimediaprogram eller kan skapas genom olika kombinationer av eget audiovisuellt material.

>>Tillbaka till listan

 

21. Har bra minne för det som han/hon själv får utföra

Sinneskanal

Man kan kontrollera om en person har bra minne för sådant som han/hon själv får göra genom härmning av enkla och komplexa rörelsemönster och hela rörelsesekvenser.

>>Tillbaka till listan

 

22. Har bra rytmkänsla

Sinneskanal

Om en person har bra rytmkänsla och minne för rytmer kan kontrolleras genom härmning av enkla och komplexa rytmer.
Ett exempel på pedagogisk rytmanvändning, se Ingrid.

>>Tillbaka till listan

 

23. Har lätt för att lära sig melodier utantill

Sinneskanal

Om en person har bra minne för melodier kan kontrolleras genom härmning av enkla och komplexa melodier. Ibland kan en person ha lättare för att lära sig genom sång än genom talade ord.

>>Tillbaka till listan

 

24. Har lätt att lära sig utantill

Sinneskanal

I det semantiska minnet lagras enstaka fakta som inte är kopplade till sammanhang eller mening. Det man lärt sig på detta sätt reproduceras på samma sätt som det är inlärt. Att ha lätt för att minnas inlärda fakta betyder inte att andra minnesfunktioner fungerar lika bra. Man behöver därmed inte ha ett generellt "gott minne".

>>Tillbaka till listan

 

25. Har svårt att på ett sammanhängande sätt berätta något som han/hon varit med om

Sinneskanal

Personer som har minnesproblem av olika slag behöver yttre minneshjälpmedel eller markörer i innehållet av det som ska läras. Dessa markörer kan vara inlärda nyckelord som ger associationer om vad som är nästa steg i arbetet. Det kan också vara scheman, checklistor eller tankekartor. Tankekartorna är uppskrivna nyckelord och nyckelbegrepp som hjälper en person att minnas längre episoder eller hjälper till att minnas alla delfaktorer medan bearbetning av materialet pågår.

Pedagogisk struktur

Personer som har svårigheter med minne och planering behöver en struktur som är minnesstödjande. Det behövs markörer i miljön, som talar om vad som ska göras var. Om personen inte har förmåga att planera sin dag, ska det finnas en yttre klar struktur i ett skrivet schema eller i ett bildschema. Det kan behövas en indelning av aktiviteter i mindre delar, så att varje del blir överblickbar och tydlig.
Det är ingen självklarhet att vuxna personer som levt ett ostrukturerat liv under många år helt plötsligt tar till sig en sådan struktur. Det krävs en pedagogik som långsamt inför strukturen och inte ger upp vid det initialmotståndet mot nyheter som ofta finns.
En del personer med dessa problem gör ständiga återfrågningar kring vad det ska göra, när de ska göra, med vem det ska göra osv. De ska då ha klara besked och hänvisning till det schema som ska finnas.
Personer med minnes och planeringsproblem ska aldrig få frågan "vad tycker du själv?" eller "vad vill du göra ?" om man inte är helt säker på att personen känner till alternativen och förstår vad valet innebär.
När personer med ovanstående problem själva försöker återkalla minnen kan de också behöva markörer som framkallar rätt associationer. I inlärningssituationer kan markörerna finnas i sättet att strukturera texter som ska läsas eller i den struktur som omger inlärningssituationen.
Sådana markörer som blir till minneshjälp för att komma ihåg episoder ur livet är nedskrivna och fotografera händelser. Detta hjälper personen att få en livshistoria som ger associationer till andra händelser och som går att kommunicera till andra.

För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

26. Har svårt att ta fram nödvändig information ur minnet

Sinneskanal

Personer som har minnesproblem av olika slag behöver yttre minneshjälpmedel eller markörer i innehållet av det som ska läras. Dessa markörer kan vara inlärda nyckelord som ger associationer om vad som är nästa steg i arbetet. Det kan också vara scheman eller checklistor.

Pedagogisk struktur

Personer som har svårigheter med minne och planering behöver en struktur som är minnesstödjande. Det behövs markörer i miljön, som talar om vad som ska göras var. Om personen inte har förmåga att planera sin dag, ska det finnas en yttre klar struktur i ett skrivet schema eller i ett bildschema. Det kan behövas en indelning av aktiviteter i mindre delar, så att varje del blir överblickbar och tydlig.
Det är ingen självklarhet att vuxna personer som levt ett ostrukturerat liv under många år helt plötsligt tar till sig en sådan struktur. Det krävs en pedagogik som långsamt inför strukturen och inte ger upp vid det initialmotståndet mot nyheter som ofta finns.
En del personer med dessa problem gör ständiga återfrågningar kring vad det ska göra, när de ska göra, med vem det ska göra osv. De ska då ha klara besked och hänvisning till det schema som ska finnas.
Personer med minnes och planeringsproblem ska aldrig få frågan "vad tycker du själv?" eller "vad vill du göra ?" om man inte är helt säker på att personen känner till alternativen och förstår vad valet innebär.
När personer med ovanstående problem själva försöker återkalla minnen kan de också behöva markörer som framkallar rätt associationer. I inlärningssituationer kan markörerna finnas i sättet att strukturera texter som ska läsas eller i den struktur som omger inlärningssituationen.

För pedagogik se Betingning, Habituering i de fall då personen har dålig självinsikt och sällan eller aldrig reflekterar över sig själv i förhållande till andra.
I de fall då personen kan reflektera över sig själv och sin situation kan pedagogiken vara en kombination av Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

27. Har inga eller få spontana associationer

Anpassat pedagogiskt innehåll

Personer som har minnesproblem av olika slag behöver yttre minneshjälpmedel eller markörer i innehållet av det som ska läras. Dessa markörer kan vara inlärda nyckelord som ger associationer om vad som är nästa steg i arbetet. Det kan också vara scheman, checklistor eller tankekartor. Tankekartorna är uppskrivna nyckelord och nyckelbegrepp som hjälper en person att minnas längre episoder eller hjälper till att minnas alla delfaktorer medan bearbetning av materialet pågår.

>>Tillbaka till listan

 

28. Har bara konkreta och stereotypa associationer

Anpassat pedagogiskt innehåll

De personer som är mycket konkreta i sitt tänkande och som inte har annat än stereotypa associationer behöver hjälp med att utvidga tankeinnehållet med små steg i taget.
Se Fantasi som pedagogisk metod.

Personer som har förmåga att fantisera kan ibland ha fantasier som närmar sig de bisarra och det är då viktigt att realitetstesta personens fantasier. Ibland kan tankar verka bisarra därför att personen missförstått hur saker verkligen hänger ihop och har inte fått missförstånden förklarade för sig. Personer som levt isolerade långa perioder, utan att någon tagit dem ur villfarelser eller egna försök att förklara världen, kan ha ett tänkande som verkar mycket bisarrt. Det handlar i dessa fall inte om vanföreställningar utan om idiosynkratiska (egna) föreställningar om världen.
Se Insiktspedagogik, Metakognition.

>>Tillbaka till listan

 

29. Kan hitta på och fantisera om sådant som inte finns i verkligheten

Anpassat pedagogiskt innehåll

De personer som är mycket konkreta i sitt tänkande och som inte har annat än stereotypa associationer behöver hjälp med att utvidga tankeinnehållet med små steg i taget.
Se Fantasi som pedagogisk metod.

Personer som har förmåga att fantisera kan ibland ha fantasier som närmar sig de bisarra och det är då viktigt att realitetstesta personens fantasier. Ibland kan tankar verka bisarra därför att personen missförstått hur saker verkligen hänger ihop och missförstånden har inte klarats upp. Personer som levt isolerade långa perioder, utan att någon tagit dem ur villfarelser eller egna försök att förklara världen, kan ha ett tänkande som verkar mycket bisarrt. Det handlar i dessa fall inte om vanföreställningar utan om idiosynkratiska (egna) föreställningar om världen.
Se Insiktspedagogik, Metakognition.

>>Tillbaka till listan

 

30. Fantasier och associationer är bisarra

Anpassat pedagogiskt innehåll

De personer som är mycket konkreta i sitt tänkande och som inte har annat än stereotypa associationer behöver hjälp med att utvidga tankeinnehållet med små steg i taget.
Se Fantasi som pedagogisk metod.

Personer som har förmåga att fantisera kan ibland ha fantasier som närmar sig de bisarra och det är då viktigt att realitetstesta personens fantasier. Ibland kan tankar verka bisarra därför att personen missförstått hur saker verkligen hänger ihop och missförstånden har inte klarats upp. Personer som levt isolerade långa perioder, utan att någon tagit dem ur villfarelser eller egna försök att förklara världen, kan ha ett tänkande som verkar mycket bisarrt. Det handlar i dessa fall inte om vanföreställningar utan om idiosynkratiska (egna) föreställningar om världen.
Se Insiktspedagogik, Metakognition.

>>Tillbaka till listan

 

31. Har stora visioner, alltid något på gång

Pedagogisk struktur

Personer med fluktuerande vakenhetsgrad och/eller svagt inre belöningssystem behöver en annorlunda struktur än personer som har bristande impulskontroll av andra orsaker. Det behövs en struktur med omväxling och ibland även dramatik och spänning för att de ska kunna hålla kvar uppmärksamheten.
Se Morris, Staffan, Stavros.
Detta variationssökande tillsammans med förmågan till visionär fantasi kan vara kreativt och personer som har denna kombination av förmågor kan arbeta outtröttligt. De pedagoger som möter sådana personligheter kan vara till hjälp med att styra deras kreativitet, ge dem möjligheter att vara kreativa och försöka förmå dem att de stoppa innan de blir utmattade.

Anpassat pedagogiskt innehåll

De mycket visionära personerna, som har svårt att hålla sig innanför gränser, behöver hjälp med att kanalisera visionerna så att de blir användbart kreativa och inte svävar ut i något oanvändbart eller destruktivt.

>>Tillbaka till listan

 

32. Har ett mycket konkret tänkande

Pedagogisk metod

Ett konkret sätt att tänka och förstå omvärlden betyder att de pedagogiska metoderna som används inte självklart kan utgå från insiktspedagogiken. Det kan behövas inlärning av hela koncept innan man kan gå vidare till en mer insiktsinriktad pedagogik.
Se Insiktspedagogik, Inlärning av hela koncept, Fantasi som pedagogisk metod, Metakognition.

>>Tillbaka till listan

 

33. Har viss förståelse för abstrakta begrepp och symboler

Pedagogisk metod

En konkret förståelse betyder att de pedagogiska metoderna som används inte självklart kan utgå från insiktspedagogiken. Det kan behövas inlärning av hela koncept innan man kan gå vidare till en mer insiktsinriktad pedagogik. Den person som har viss förståelse för abstraktioner kan genom en stegvis pedagogik öva upp sin förståelse för ett mer abstrakt tänkande.
Se Insiktspedagogik, Inlärning av hela koncept, Fantasi som pedagogisk metod, Metakognition.

Anpassat pedagogiskt innehåll

Förmågan att förstå abstraktioner och konkretionsnivån i inlärningen måste anpassas efter personens förmåga att förstå. Det är också viktigt att personer som inte förstår skämt, ironi, talesätt mm. får kunskapen om sådant som del av det pedagogiska innehållet.

>>Tillbaka till listan

 

34. Har inga större problem med abstraktioner eller symboler

Pedagogisk metod

Den person som har full förståelse för abstraktioner och symboler kan använda sig av insiktspedagogiken.
Se Insiktspedagogik, Metakognition.

Anpassat pedagogiskt innehåll

Även personer som förstår abstraktioner och symboler kan ha vissa svårigheter med språkets innehåll. Det kan handla om personer som inte förstår skämt, ironi, talesätt mm. Om så är fallet är det viktigt att de får kunskaper om sådant som del av det pedagogiska innehållet.

>>Tillbaka till listan

 

35. Kan inte förstå hypotetiska resonemang av typen "om det här vore du, hur skulle du tänka, känna, göra"

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.

Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.
Fallbeskrivning Freja/Elisabeth.

>>Tillbaka till listan

 

36. Kan inte reflektera över sitt eget tänkande eller handlande och jämföra sig med andra

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.
Fallbeskrivning Freja/Elisabeth.

>>Tillbaka till listan

 

37. Kan inte förstå något ur en annan människas perspektiv

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig betydelsen av vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.
Fallbeskrivning Freja/Elisabeth.

>>Tillbaka till listan

 

38. Är passiv i kontakten, tar sällan kontakt med andra

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig betydelsen av vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.

>>Tillbaka till listan

 

39. Är mestadels besvärad av sociala sammanhang

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig betydelsen av vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.

>>Tillbaka till listan

 

40. Tar kontakt med andra på ett avvikande sätt

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.

>>Tillbaka till listan

 

41. Kan inte spontant delta i gruppaktiviteter

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå andra människors perspektiv och sociala situationer kräver ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut kunskap om människors känsloliv och hur människor kan tänkas reagera i olika situationer. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig betydelsen av vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod.
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.

>>Tillbaka till listan

 

42. Har svårt att förstå instruktioner om de ges i grupp 

Pedagogisk struktur

Det kan vara svårt för personer som har koncentrationssvårigheter och perceptionsstörningar att ta emot instruktioner i grupp. Det kan då krävas att man ger instruktioner också på annat sätt än enbart muntligt.

Anpassat pedagogiskt innehåll

Om svårigheterna beror på bristande social förståelse behövs ett pedagogiskt innehåll där man stegvis försöker lära ut social kunskap. Detta kan ske genom sociala berättelser eller genom inlärning av hela koncept, dvs. genom att lära sig betydelsen av vissa sociala koncept. Jämsides med denna form av inlärning kan man också försöka arbeta med insiktspedagogik och fantasi som pedagogisk metod. 
Förmågan att reflektera över sitt eget tänkande och handlande och förmågan till perspektivbyte är avgörande för pedagogiska metoder och pedagogiskt innehåll. Ju mindre en person förmår att jämföra sig med andra, desto mer krävs metoder som utgår från Betingning, Habituering och Inlärning av hela koncept.
Se även Social berättelse.

>>Tillbaka till listan

 

43. Använder inte mimik eller kroppsspråk som kommunikation

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå och handskas med sociala situationer och läsa av ickeverbala signaler kräver att man skapar en speciell inlärningsstruktur. Den ska göra det möjligt att lära sig skillnader mellan olika slags sociala situationer och den kommunikation som krävs för de olika situationerna. Personer som själva inte använder mimik, kroppsspråk och betoning som betydelsebärande element i kommunikationen måste få tillfälle att lära sig betydelsen av det.
Innehållet i inlärningen/behandlingen bör också vara sådant att det behandlar socialt liv och kommunikation. 
Se Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

44. Har svårt att tolka andras mimik och kroppsspråk

Anpassat pedagogiskt innehåll

Svårighet att förstå och handskas med sociala situationer och läsa av ickeverbala signaler kräver att man skapar en speciell inlärningsstruktur. Den ska göra det möjligt att lära sig skillnader mellan olika slags sociala situationer och den kommunikation som krävs för de olika situationerna. Personer som själva inte använder mimik, kroppsspråk och betoning som betydelsebärande element i kommunikationen måste få tillfälle att lära sig betydelsen av det.
Innehållet i inlärningen/behandlingen bör också vara sådant att det behandlar socialt liv och kommunikation. 
Se Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

45. Kompenserar bristande talförmåga med mimik och kroppsspråk

Anpassat pedagogiskt innehåll

Om en person har mimik och kroppsspråk finns en möjlighet att använda gester som förstärkning till eller som alternativ till ett bristfälligt talat språk.

>>Tillbaka till listan

 

46. Kan tolka känslostämningar även utan ord

Anpassat pedagogiskt innehåll

Vid sociala svårigheter eller svårigheter med kommunikation kan man pedagogiskt använda sig av denna känslighet för att beskriva vad som sker i det mänskliga samspelet och i sociala situationer.
Fallbeskrivning Ingrid.

>>Tillbaka till listan

 

47. Har svårt att förstå turtagningsprinciperna i samtal

Pedagogisk struktur

I grunden kan finnas perceptionsstörningar som gör det svårt att snabbt flytta uppmärksamheten på så sätt som behövs för att byta perspektiv från sig själv till samtalspartnern. Ett samtal är ett ständigt perspektivbyte. Det kan också vara svårt att ha uppmärksamheten på samtalet i en miljö där det finns många syn eller hörselintryck.
Svårigheterna kan också ha att göra med bristande automatisering av talet. När talet inte automatiskt flyter, utan personen först är tvungen att tänka ut meningarna innan han talar, kan det bli frustrerande att delta i samtal eftersom det blir svårt med "timingen." Ett samtal kan ha tagit en helt annan vändning medan personen har tänkt ut sin mening.
Det kan också finnas svårigheter med förståelse av sociala sammanhang och i dessa fall behöver man tar upp social kunskap och kommunikation i det pedagogiska innehållet. Ett sådant innehåll ska göra det möjligt att lära sig skillnader mellan olika slags sociala situationer och vilken kommunikation som krävs för de olika situationerna. Personer som själva inte använder mimik, kroppsspråk och betoning som betydelsebärande element i kommunikationen måste få tillfälle att lära sig betydelsen av det.
Innehållet i inlärningen/behandlingen bör också vara sådant att det behandlar socialt liv och kommunikation. 
Se Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

48. Kommer sällan in i ett samtal med flera personer på ett naturligt sätt

Anpassat pedagogiskt innehåll

I grunden kan finnas perceptionsstörningar som gör det svårt att snabbt flytta uppmärksamheten på så sätt som behövs för att byta perspektiv från sig själv till samtalspartnern. Ett samtal är ett ständigt perspektivbyte. Det kan också vara svårt att ha uppmärksamheten på samtalet i en miljö där det finns många syn eller hörselintryck.
Det kan också ha att göra med bristande automatisering av talet. När talet inte automatiskt flyter, utan personen först är tvungen att tänka ut meningarna innan han talar, kan det bli frustrerande att delta i samtal eftersom det blir svårt med "timingen." Ett samtal kan ha tagit en helt annan vändning medan personen har tänkt ut sin mening.
Det kan också finnas svårigheter med förståelse av sociala sammanhang och i dessa fall behöver man tar upp social kunskap och kommunikation i det pedagogiska innehållet. Ett sådant innehåll ska göra det möjligt att lära sig skillnader mellan olika slags sociala situationer och vilken kommunikation som krävs för de olika situationerna. Personer som själva inte använder mimik, kroppsspråk och betoning som betydelsebärande element i kommunikationen måste få tillfälle att lära sig betydelsen av det. 
Innehållet i inlärningen/behandlingen bör också vara sådant att det behandlar socialt liv och kommunikation.
Se Inlärning av hela koncept och Insiktspedagogik.

>>Tillbaka till listan

 

49. Talar bara med vissa människor eller i vissa sammanhang

Det kan ha att göra med perceptionsstörningar exempelvis svårighet att ha uppmärksamheten på samtalet i miljö där det finns många syn- eller hörselintryck. Svårighet med att samtidigt ha blickkontakt och att tala. Svårighet med att flytta uppmärksamheten vid exempelvis samtal samtidigt som man äter.
Det kan också ha att göra med bristande automatisering av talet. När talet inte automatiskt flyter, utan personen först är tvungen att tänka ut meningarna innan han talar, kan det bli frustrerande att delta i samtal eftersom det blir svårt med "timingen." Ett samtal kan ha tagit en helt annan vändning medan personen har tänkt ut sin mening. Sådana frustrationer kan ligga bakom oförmågan eller oviljan att tala. Det är också mycket energikrävande att tala när man har en bristande talautomatik.
Det kan också finnas en social oförmåga bakom svårigheten att tala med okända människor eller i sammanhang där personen inte känner sig helt trygg.

>>Tillbaka till listan

 

50. Har ett stort ordförråd som används på ett varierat sätt

För pedagogiken är det en stor fördel att personen har ett bra och varierat talspråk. Om det hos samma person finns kontakt och kommunikationsproblem som inte har samband med språksvårigheter är det viktigt att kontrollera att det finns en förståelse bakom de ord som personen använder. Personer med pragmatiska språksvårigheter kan ha god grammatisk förmåga och stort ordförråd, men ändå ha svårt med viss språkförståelse. Speciellt svårt kan det vara med outtalade budskap som finns "mellan raderna", skämt, ironi o.dyl.

>>Tillbaka till listan

 

51. Har inget eller mycket lite spontant tal

Anpassat pedagogiskt innehåll

Personer med liten förmåga att uttrycka sig i tal bör få ett alternativt sätt att kommunicera. Det kan röra sig om text, bilder eller annan alternativ kommunikation. Om personen förstår mimik och kroppsspråk kan teckenkommunikation vara ett alternativ.

>>Tillbaka till listan

 

52. Har svårt att lösa hastigt uppdykande problem

Miljöanpassning och pedagogisk struktur

Problemlösning innehåller flera steg:
Man måste i en ny situation kunna identifiera vad som är problemet.
Man måste kunna minnas problemet medan man jämför den aktuella situationen med liknande erfarenheter och söker strategi för lösning.
Man måste ha förmåga att värdera lösningarna och förstå deras konsekvenser.
Problemlösningssvårigheter kan hänga ihop med minnesproblem och svårigheter med planering eller brist på metakognition. Om man inte har en plan för sina handlingar utan låter tillfälliga impulser styra handlingarna, behövs pedagogisk hjälp.
Miljön kan i sig innehålla information om vad som ska göras var. Det behövs överskådlighet och förutsägbarhet genom struktur. Det pedagogiska innehållet ska också ge planeringshjälp. Det behövs inlärda strategier för att lära sig lösa olika sorters problem.
Pedagogiskt kan det ske genom Inlärning av hela koncept eller genom Insiktspedagogik med minneshjälpmedel.

>>Tillbaka till listan

 

53. Undviker helst problemsituationer

Miljöanpassning

Något eller några av stegen vid problemlösning kan vara så svåra och frustrerande att personens enda strategi är att undvika problemen.
Problemlösning innehåller flera steg:
Man måste i en ny situation kunna identifiera vad som är problemet.
Man måste kunna minnas problemet medan man jämför den aktuella situationen med liknande erfarenheter och söker strategi för lösning.
Man måste ha förmåga att värdera lösningarna och förstå deras konsekvenser.
Problemlösningssvårigheter kan hänga ihop med minnesproblem och svårigheter med planering eller brist på metakognition. Om man inte har en plan för sina handlingar utan låter tillfälliga impulser styra handlingarna, behövs pedagogisk hjälp.
Miljön kan i sig innehålla information om vad som ska göras var. Det behövs överskådlighet och förutsägbarhet genom struktur. Det pedagogiska innehållet ska också ge planeringshjälp. Det behövs inlärda strategier för att lära sig lösa olika sorters problem.
Pedagogiskt kan det ske genom Inlärning av hela koncept eller genom Insiktspedagogik med minneshjälpmedel.

>>Tillbaka till listan

 

54. Har svårt koordinera sina rörelser, upplevs som klumpig

Anpassat pedagogiskt innehåll

Det pedagogiska innehållet kan många gånger behöva kompletteras med motorisk träning för personer som har koordinationssvårigheter.
Vid svårare fall kan man behöva automatisera enskilda rörelsesekvenser genom att personen själv upprepade gånger utför rörelserna. Inlärda delsekvenser kan sedan kombineras till längre handlingskedjor.
Man kan också anpassa pedagogiken så att man tar bort svåra moment. I bollspel till exempel kan det för en del personer vara svårt att både tänka på sin motorik, hålla reda på bollen och medspelarna samtidigt. Bollspel i lag kan vara alltför svåra med dessa svårigheter. Bättre bollsporter för dessa personer brukar vara sådana som har färre moment. Ett sådant exempel är bowling, där man kastar klot från stillastående.

>>Tillbaka till listan

 

55. Har svårt med planerade rörelser, gör ofta saker i fel ordning

Pedagogisk metod

När en person har svårt med motorisk planering måste rörelser delas upp i korta sekvenser och varje sekvens automatiseras genom att man visar hur rörelsen ska utföras och personen själv får göra om det många gånger. Inlärda delsekvenser kan sedan sättas ihop till längre handlingskedjor.

>>Tillbaka till listan

 

56. Rör sig ständigt, hyperaktiv

Sinneskanal

Det kan handla om att vakenhetsgraden inte regleras normalt. Personens aktivitetsnivå blir låg och "slår av" med resultat som kan sträcka sig från tillfällig ouppmärksamhet till besvärande dåsighet/sömnighet. Att hålla sig i rörelse och få varierad stimulans kan vara ett sätt att kompensera den låga aktivitetsgraden.
Svagt inre belöningssystem, svårt att hitta inre motivation för sådant som kräver uthållighet. 

Pedagogisk struktur

Personer med fluktuerande vakenhetsgrad och/eller svagt inre belöningssystem behöver en annorlunda struktur än personer som har bristande impulskontroll av andra orsaker. Det behövs en struktur med omväxling och ibland även dramatik och spänning för att de ska kunna hålla kvar uppmärksamheten. Det pedagogiska innehållet kan göras varierat, spännande och dramatiskt så att personen därigenom håller kvar koncentrationen.
Se Morris, Staffan, Stavros.

Detta variationssökande tillsammans med förmågan till visionär fantasi kan vara mycket kreativt och personer som har denna kombination av förmågor kan arbeta outtröttligt.. De pedagoger som möter sådana personligheter kan vara till hjälp med att styra deras kreativitet, ge dem möjligheter att vara kreativa och försöka förmå dem att de stoppa innan de blir utmattade.

>>Tillbaka till listan

 

57. Är mycket passiv, rör sig lite

Anpassat pedagogiskt innehåll

Det kan handla om att en person har igångsättningsproblem, saknar "startmotor." Då behövs ofta ett pedagogiskt innehåll som väcker intresse just i starten. Personer med dessa svårigheter brukar inte ha några större problem med att arbeta bara de kommit igång. Ibland kan det behövas överraskningar, dramatik eller spännande moment för att väcka "startmotorn".
Se Morris.

Pedagogisk struktur

Det kan också handla om att personen har bristande planeringsförmåga och/eller oförmåga att skapa sig inre föreställningar av vad han skulle kunna göra.
Personer som har svårigheter med minne och planering behöver en struktur som är minnesstödjande. Det behövs markörer i miljön, som talar om vad som ska göras var. Om personen inte har förmåga att planera sin dag, ska det finnas en yttre klar struktur i ett skrivet schema eller i ett bildschema. Det kan behövas en indelning av aktiviteter i mindre delar, så att varje del blir överblickbar och tydlig. 
Det är ingen självklarhet att vuxna personer som levt ett ostrukturerat liv under många år helt plötsligt tar till sig en sådan struktur. Det krävs en pedagogik som långsamt inför strukturen och inte ger upp vid det initialmotståndet mot nyheter som ofta finns.

>>Tillbaka till listan

 

58. Har inre upplevelser som tränger undan den aktuella verkligheten

Miljöanpassning

Dessa upplevelser kan vara av flera slag: egna tankar och inre upplevelser som blir så starka att personen lever i "sin egen värld", bortkopplad från yttre synintryck, under längre eller kortare stunder.
I lindrigare fall, då personen upplever sig som "hudlös" i sociala situationer och/eller skärmar av sig på grund av för många sinnesintryck, kan personen själv känna av vilka situationer som är alltför svåra och undvika dem. Det kan ibland behövas inlärda pedagogiska strategier för att bättre förstå vad som förväntas i vilka situationer.
Se Inlärning av hela koncept.

I svårare fall, då personen i vanliga vardagliga situationer inte förmår hålla gränserna mot yttervärlden, utan har stora besvär av översvämmande inre bilder eller tankar behövs mänsklig hjälp för kontrollen. Hjälpen måste här vara flerfaldig, medicinsk och pedagogisk med miljöanpassning, struktur och pedagogiskt innehåll.
Det kan röra sig om posttraumatiska stresstillstånd med livliga minnesbilder som utlöses av sådant som är associerat med traumat.
Se även Betingning, Habituering
Fallbeskrivning Ingrid.

Det kan också röra sig om röster eller syner av hallucinatorisk art. 

>>Tillbaka till listan

 

59. Skrattar eller pratar för sig själv

Det kan handla om att personen har en svag social känsla och är så upptagen av sina egna tankar och upplevelser att han inte bryr sig om omvärldens reaktioner. Det inre talet kan bli yttre tal utan att personen själv märker det. 
Sådant beteende behöver inte vara psykotiskt.

>>Tillbaka till listan

 

60. Är "hudlös", känner sig uppslukad av andra eller på annat sätt påverkad av andra människors tankar eller vilja

Miljöanpassning

Dessa upplevelser kan vara av flera slag:
Personer som upplever sociala situationer som svåra kan känna sig "hudlösa" och försvarslösa i sådana situationer. Man har ingen egen kontroll över situationen.
Personer som inte har några egna gränser mot yttervärlden kan bli så överväldigade av intrycken att de känner sig totalt uppslukade. En del personer kan t.ex. inte låta bli att imitera andras ord och rörelser.
Påverkanstankar kan också vara av psykotisk natur främmande tankar tränger in i de egna tankarna och påverkar tänkandet.
I lindrigare fall, då personen upplever sig som "hudlös" i sociala situationer och/eller skärmar av sig på grund av för många sinnesintryck, kan personen själv känna av vilka situationer som är alltför svåra och undvika dem. Det kan ibland behövas inlärda pedagogiska strategier för att bättre förstå vad som förväntas i vilka situationer.
Se Pedagogiskt innehåll och Inlärning av hela koncept.

I svårare fall, då personen i vanliga vardagliga situationer inte förmår hålla gränserna mot yttervärlden, utan har stora besvär av översvämmande inre bilder eller tankar behövs mänsklig hjälp för kontrollen. Hjälpen måste här vara flerfaldig, medicinsk och pedagogisk med miljöanpassning, struktur och pedagogiskt innehåll.
Det kan röra sig om posttraumatiska stresstillstånd med livliga minnesbilder som utlöses av sådant som är associerat med traumat.
Se även Betingning, Habituering
Fallbeskrivning Ingrid

>>Tillbaka till listan