Vi doserar

Dosering i hemmet

bild1.jpg (21186 bytes)

Projekt, Rehabiliteringsteknik FK, vt99

Anette Lilja E95
Anna Jonasson D95
Handledare Arne Svensk
18 maj 1998

Sammanfattning

Många människor med ett lindrigt eller måttligt förståndshandikapp bor idag ensamma i lägenheter. I det dagliga arbetet i hushållet finns en mängd problem, en del klarar de att lösa själv utan hjälpmedel, andra behöver de hjälp för att klara. Mycket av det som skapar bekymmer skulle de med förståndshandikapp klara själva, med rätt hjälpmedel. Att själv hantera sin vardag skulle leda till bättre självförtroende hos de handikappade.

Vi har tittat närmare på problem som uppstår när man ska dosera rätt mängd av sådant vi använder dagligen i hushållet. Här har vi gjort en sammanställning över olika saker som behöver doseras i hemmet. Det mesta kan doseras på ett flertal sätt och ofta har det gått att hitta enkla men bra lösningar ute i butikerna - i stället för att behöva konstruera nya hjälpmedel. En stor fördel med produkter som redan finns och används av människor utan förståndshandikapp är, förutom att de är lättillgängliga, att de med förståndshandikapp inte heller behöver känna sig annorlunda när de använder dem.

Vi har också tittat på den litteratur som finns i ämnet begåvningshjälpmedel. Det finns få böcker inom området. Men flera av dem är skrivna på ett inspirerande sätt som gör att man börjar tänka mer kreativt.

Innehåll

Sammanfattning

1. Innehåll

2. Inledning

3. Problem i hemmet hos människor med förståndshandikapp

4. För vem vill vi förenkla?

5. Vad doserar man i hemmet?

5.1 Varför är det svårt med att dosera

5.2 Lösningsförslag

5.2.1 Flytande

5.2.2 Pulver

5.2.3 Fast

5.2.4 Dosering av tid

5.2.5 Dosering av pengar

6. Vad står i litteraturen?

6.1 Böcker

6.1.1 Hjälpmedel för begåvningshandikappade av Kerstin Göransson.

6.1.2 Teknik och förstådshandikapp av Arne Svensk och Bodil Jönsson.

6.1.3 Ge oss bara redskapen av Ruth Bauth, Bodil Jönsson och Arne Svensk

6.1.4 FoU Rapport 1992, av Ulf Keijer

6.1.5 Att klara det, av Sylvie Danung och Kerstin Åberg

6.2 Internet

6.2.1 Lysekils dagcenter

6.2.2 ExPLAINer

6.2.3 Handitek

6.2.4 Hjälpmedelsinstitutet

6.2.5 Stockholms läns landsting

7. Slutsatser

8. Referenser

2. Inledning 

Vi läser kursen Rehabiliteringsteknik FK på Certec vid LTH. I kursen ingår att genomföra ett projekt. Vi har valt att inrikta oss på hjälpmedel för människor med förståndshandikapp. I början av projektet tog vi kontakt Birgitta Månsson Ekelund, socialpedagog, som arbetar på kommunens baslägenhet på Magistratsvägen i Lund. Genom henne fick vi hjälp att hitta problem som finns i människor med förståndshandikapps vardag. Efter samtalet kom vi fram till att det finns många produkter på marknaden som skulle hjälpa de förståndshandikappade, men som inte används idag.

Vi bestämde oss för att arbeta med problem vid dosering i hemmet. En stor del av arbetet har gått ut på att definiera vad som doseras i hemmet, samt på vilka olika sätt de kan doseras. Vi har gett förslag på någon eller några lösningar på varje problem som kan hjälpa de med förståndshandikapp att utföra fler saker själva.

Handledare under projektet var Arne Svensk.

Tack även till Birgitta Ekelund Månsson.

Vi som arbetat med projektet heter:

Anette LiljaAnette Lilja e95al@efd.lth.se
Anna JonassonAnna Jonasson d95ajo@efd.lth.se

3. Problem i hemmet hos människor med förståndshandikapp

Dessa problem uppmärksammade Birgitta Ekelund Månsson oss på när vi besökte henne i baslägenheten på Magistratsvägen i Lund. Detta är vanliga problem som man möter när man assisterar personer i deras egna lägenheter.

De handikappade bor i egna lägenheter. På dagarna arbetar de på dagcentraler eller andra liknande ställen. Personalen finns dygnet runt i en baslägenhet, hit ringer de handikappade när de behöver hjälp.

Olika saker som de handikappade har svårt att klara själva:

4. För vem vill vi förenkla?

Med hjälp av vår begåvning bygger vi upp en verklighetsuppfattning. Detta sker när våra sinnesintryck bearbetas i ordning och ordnas av tänkandet. Ordning av sinnesintryck görs i fem olika kategorier:

Detta är den första typen av begåvningsfunktion, man mäter också begåvningsfunktionen med hur man kan ordna bland sina erfarenheter och hur man kan avbilda erfarenheter.

Det vi har inriktat oss på är kvantitetsuppfattningen, det vill säga hur man doserar olika saker. Människor med ett begåvningshandikapp kan till exempel ha problem med att avgöra hur mycket tandkräm man ska använda när man borstar tänderna, eller hur mycket diskmedel som går åt när man diskar.

Man delar in graden av ett begåvningshandikapp i 3 stadier, dessa stadierna kallas för A-, B- och C-stadiet, där A-stadiet motsvarar det första.

A-stadiet

Förstår inte bilder utan måste ha verkliga saker för att begripa och veta vad man vill. Förstår inte talat språk, utom vissa ord som man har lärt sig att sammanknippa med en viss handling. De kan inte tala, men använder signaler i form av kroppsspråk och ljud

B-stadiet

Förstår sin närmiljö. Förstår bilder och talat språk och kan själv prata, kan läsa blockord, måste prova sig fram och genom detta få praktisk erfarenhet, Förstår inte vilket språk eller vilka bilder som helst, utan måste ha erfarenhet av det för att förstå. Förståelserna för 5 saker grundar sig helt på egna erfarenheter. Svårt att tänka ut en förändring.

C-stadiet

Har allmän uppfattning av verkligheten klarar det mesta i det vardagliga livet. Man kan både läsa och skriva, men förstår inte alla texter. Förstår inte symboler för symboler, som vid räkning med bokstäver, eller användning av checkar. Man kan tänka ut saker i huvudet och dra slutsatser, tanken frigör sig från handlingen

Vi har i projektet inriktat oss på människor med förståndshandikapp som befinner sig i C-stadiet, och övre B-stadiet.

5. Vad doserar man i hemmet?

Vi har skrivit upp allt som vi doserar i hemmet, och hur vi doserar det. Vi har också undersökt vilka likvärdiga, men mera lättanvändbara alternativ som finns på marknaden. Ett exempel på det är att tvättmedel finns i både fast, pulver och flytande form, och det är olika lätta att använda. Listan är inte komplett, någon komplett marknadsundersökning har vi inte kunnat göra. I stället har vi utgått från vad vi, och människor i vår omgivning, använder. Vi har också sett på vad som finns i den vanliga mataffären där de flesta gör sina inköp.

Vad doseras Vilken form / förpackning Kommentarer
Hygienartiklar:    
Tvål Fast  
  Flytande Se bild 1.
Tandkräm Trögflytande Finns både i tub och pump. Se bild 4.
Schampo Flytande  
Hårbalsam Flytande  
Duschcreme Flytande  
  Fast Tvålblock. Se bild 3.
Hudlotion Flytande  
Hårspray Flytande Se bild 1.
Raklödder Skum Finns i pump med drivgas. Svårdoserat
  Trögflytande Finns i tub.
    Alternativ:
Använd rakapparat. Då behövs inget raklödder.
Parfym Flytande  
Badolja/Skumbad Flytande  
  Fast Engångskulor. Se bild 3.
Deo Flytande  
  Fast  
Toalettpapper Rulle  
  Styckeförpackning  
Hushållspapper Rulle  
  Styckeförpackning  
Städartiklar:    
Tvättmedel Flytande  
  Pulver  
  Fast Tabletter. Finns två och två i småförpackning
Sköljmedel tvättmaskin Flytande Ej nödvändigt.
Maskindisk Flytande  
  Pulver  
  Fast Tabletter. En tablett per disk.
Sköljmedel maskindisk Flytande Ej nödvändigt
Diskmedel Flytande Diskborste som man häller diskmedlet i. Det går åt mycket diskmedel.
    Quick-disk. En burk med diskmedel som man trycker med diskborsten på för att få lagom mängd diskmedel.
    Blanda diskmedel och vatten i en sprayflaska.
Rengöringsmedel Pulver  
  Flytande  
  Fast  
    Alternativ:
Använd mirakeltrasa/mopp. Kräver inget rengöringsmedel.
Toalettrengöring Flytande  
  Fast Doserar automatiskt vid spolning. Ger lagom mängd.
Tvålull    
    Alternativ:
Använd stålsvamp. Kan används gång på gång. Bra till brända grytor, men repar.
Använd svamp där ena sidan är grövre på spis och diskbänk.
Skokräm Flytande  
  Fast  
  Svamp Svampen räcker till 200 putsningar och innehåller redan skokräm.

Se bild 3.

Avkalkning av kaffekokare Flytande  
Blommor:    
Blomsternäring Flytande  
  Pinnar  
    Alternativ:
Ej nödvändigt.
Vattna blommor   Självvattnande krukor.
    Leca-kulor i botten av krukorna gör blommorna mindre känsliga.
    Stora krukor är enklare än små eftersom de inte behöver vattnas så ofta.
    Välj blommor efter person som vattnar mycket eller lite.
    Fuktighetsgivare, visar med färg när det är dags att vattna.
Livsmedel:    
Spagetti   Finns spagettimått med olika stora hål för olika antal portioner.
Fasta livsmedel som smör och bröd Fast  
Torrt livsmedel Pulver  
Flytande livsmedel som saft och mjölk. Flytande  
Medicin:    
Medicin Fast Medicindoserare.

Finns i olika storlekar. Finns även de som piper om man ställer in tiden.

  Flytande Finns ofta styckförpackade eller i fast form som alternativ.

5.1 Varför är det svårt med att dosera

I vardagen doserar vi en mängd saker utan att egentligen tänka på det. Oftast beroende på att vi inte tycker att det är svårt att dosera. Där vi inte har erfarenhet i hur mycket som går åt, kan vi oftast läsa oss till hur vi ska göra. Människor med förståndshandikapp har oftast inte den möjligheten. Ofta tar man till exempel för mycket rengöringsmedel för att man är orolig att det inte ska bli rent.

5.2 Lösningsförslag

De flesta varor finns i många olika former i handeln idag. Vi har grupperat lösningar på problemen under vilken form de har.

5.2.1 Flytande

Alla flytande vätskor kan doseras med pumpar. Det finns dessutom flera olika sorters pumpar, som ger olika mängd. Därför kan man välja en pump så att det alltid räcker med ett tryck, oavsett vad man doserar för vätska. Det finns pumpar avsedda för trögflytande vätskor, t.ex. tandkräm och pumpar för lättflytande vätskor, t.ex. hårspray. När man pumpar ut innehållet ur en flaska får man inte alltid ut allt innehåll, detta kan man lösa genom att man alltid har samma flaska och fyller på den, antingen genom att man köper refill, eller genom att fylla på från vanlig flaska. Se bild 1.

bild2.jpg (14181 bytes)   bild3.jpg (9602 bytes)
Bild 1. Tvålpump med refill, hårspray

Trögflytande vätskor finns även i tuber. Detta tycker vi inte är lika enkelt att dosera som när man trycker en gång på en pump.

En del pumpar innehåller drivgas, detta gör att man med ett tryck kan tömma innehållet. Det blir då svårare att dosera en liten mängd, än om man behöver trycka flera gånger på en pump utan drivgas.

En typ av doserare finns på puben och används i baren. Sprit finns i en upp och nervänd flaska. En "dos" rinner ner i en behållare under flaskan. Trycker man på doseraren får man alltid en lika stor dos. När man släpper doseraren rinner en ny dos ner i behållaren.. Denna typ av doserare skulle fungera för lättflytande vätskor och eventuellt torrvaror i hemmet.

5.2.2 Pulver

Här kan man använda färgkodade måttsatser. Måtten är vanliga plastmått som går att köpa i större varuhus och finns i många hem. De finns oftast i storlekarna 1 krm, 1 tsk, 1msk, 0,5 dl, 1 dl. Det finns även större storlekar, flera varianter finns, till exempel 2,5 dl, 4dl, 5dl, 1 l. För att detta ska vara lätt att använda får man skriva recept där man använder denna färgkodning. I en del fall kan det räcka med att rita prickar i de olika färgerna. I andra fall kan man klistra in en bild på måttet i rätt färg och storlek.

Finns det någon standard för färger som är rikstäckande, använd i så fall denna. Den färgkodning som vi har hittat, i pärmen Vi klarar det, är : 1 dl röd, 1 msk orange, 1tsk gul, 1 krm vit. Se bild 2.

måttsatser
Bild 2. Måttsatser

Man kan också använda olika mått till olika saker. Till exempel ett rismått och ett makaronmått. Detta mått är lagom stort för att det ska räcka med att ta ett mått när man lagar mat till en person.

5.2.3 Fast

För att enkelt kunna dosera fasta matvaror kan man använda en typ av geringssåg. Fördelen med den skulle vara att man alltid skär rakt. Ett krav är att sågen är lätt att använda, det ska inte finnas några möjligheter att göra fel.

När man skär bröd finns det brödknivar med ett stopp på. Kniven går att ställa in på olika bredder, när man skär låter man stoppet "löpa" mot ytterkanten. Brödskivan blir nu jämntjock. Kniven borde också kunna användas till mattfett. Till exempel kan man ha en kniv som är färdigställd på 50 gram smör, och sedan väljer hur många sådana skivor man behöver.

En del fasta varor är styckförpackade. Detta underlättar doseringen. Exempel på styckförpackade varor är badkulor och tvättmedel i tablettform. Se bild 3.

bild4.jpg (14400 bytes)   bild5.jpg (13917 bytes)   bild6.jpg (11562 bytes)
Bild 3. Badkloss, badkulor och skoputsmedel.

5.2.4 Dosering av tid

Hur länge ska jag borsta tänderna? Det ska finnas eltandborstar på marknaden som innehåller en timer. Den är inställd på hur länge man ska borsta tänderna. Även om det är svårt att veta om tänderna blir rena är en eltandborste effektivare än en vanlig, och man borstar alltid en bestämd tid. Se bild 4.

bild7.jpg (11987 bytes)
Bild 4. Tandkrämspump och eltandborste.

5.2.5 Dosering av pengar

Hur mycket pengar ska man ta med till affären när man ska köpa kanelbullar?

Med hjälp av kort med en bild av någonting man brukar handla på ena sidan och en bild på hur mycket pengar man behöver med sig på den andra blir det lättare att gå och handla. Detta skulle göra det lättare att gå och handla enstaka varor, om man till exempel får besök och vill bjuda på någonting.

6. Vad står i litteraturen?

6.1 Böcker

Vi har sökt efter svensk litteratur på stadsbiblioteket och Universitetsbiblioteket i Lund, samt på Internet. Det finns få böcker skrivna som behandlar begåvningshjälpmedel. För att litteraturen ska användas aktivt hos den stora gruppen personal som hjälper begåvningshandikappade bör den vara skriven på svenska och på ett lätt och inspirerande sätt. Det ska finnas mycket tips på hur man kan lösa problem och exempel som visar hur verkliga problem blivit lösta på olika ställen.

6.1.1 Hjälpmedel för begåvningshandikappade av Kerstin Göransson.

Boken är lätt skriven och tar upp problemet med tiden, allmänna kommunikationer, fritidsintressen, pengar, handla, matlagning, tvätta och några svårigheter i offentlig miljö.

De flesta lösningar grundar sig på att man ska "färgkoda" omgivningen för människor med förståndshandikapp, eller använda sig av personal. Många av lösningarna kräver mycket för att genomföras. Till exempel att beteckna alla busslinjer både med nummer och olika färger. Olika färger beroende på vilket håll bussen går, skulle säkert göra bussåkandet lättare för många. Detta skulle vara ganska svårt att genomföra i en större stad.

När man läser boken börjar man fundera på hur man kan lösa problemen på ett enklare sätt. Vi har inriktat oss på hur sköter doseringen i hemmet enklare. Detta behandlar boken knappt alls, men färgkodning av måttsatser finns med.

6.1.2 Teknik och förståndshandikapp av Arne Svensk och Bodil Jönsson.

En lättläst bok med många bra exempel. Mycket tips på sådant som man behöver tänka på. Här finns även exempel från verkligheten som visar hur olika problem har blivit lösta. Många lösningar är relativt "enkla". En mycket inspirerande bok som gör att man börjar fundera över olika lösningar på problem.

6.1.3 Ge oss bara redskapen av Ruth Bauth, Bodil Jönsson och Arne Svensk

Boken innehåller några bra exempel. Den innehåller inte den typ av hjälpmedel som vi letar efter. Ej lika enkel och inspirerande. Människor som har nära kontakt med begåvningshandikappade får troligen ut mer av boken.

6.1.4 FoU Rapport 1992, av Ulf Keijer

Rapporten innehåller resultaten från ett antal projekt som slutfördes i början av 1990-talet, samt det bakomliggande arbetet.

Endast ett fåtal av projekten är riktade till begåvningshandikappade och inget av dem behandlar doseringsproblemet. De projekt som redovisas i boken handlar om kommunikation med andra.

6.1.5 Att klara det, av Sylvie Danung och Kerstin Åberg

Detta är en pärm som beskriver många olika hjälpmedel samt var man kan få tag i dem. Eftersom den är arrangerad som en pärm kan man lätt lägga in egna eller nya förslag. Pärmen är indelad i kapitel, symboliserade efter dagarnas färgkodning. Pärmen är mycket bra och ger många tips. Tyvärr är pärmen från början av 1990-talet, så en del av hjälpmedlen finns kanske inte att få tag i från de ställen som anges.

6.2 Internet

När man söker på Internet efter olika hjälpmedel till begåvningshandikappade

finner men inte många sidor med denna information. Däremot är ett stort antal sidor intressanta och riktar sig till personal som jobbar med begåvningshandikappade.

6.2.1 Lysekils dagcenter

http://home5.swipnet.se/~w-54343/index.htm

På denna sida beskrivs vad ett dagcenter är.

Man har även ett par egna produkter, däribland visitkort.

Denna sida är speciellt bra för dem som jobbar med begåvningshandikappade eftersom man här vill dela med sig av sin kunskap och erfarenheter.

6.2.2 ExPLAINer

http://www.stimdi.se/public/doc/stimdi98/98-05-andersson/index.html

Ett förslag till personligt begåvningshjälpmedelför lindrigt förståndshandikappade
av Niklas Andersson på Designhögskolan vid Umeå Universitet.

På denna sida ges ett förslag på hur begåvningshandikappade lättare ska kunna klara av

problemen som uppstår i en tvättstuga.

6.2.3 Handitek

http://www.handitek.se/index.html

Handitek är ett teknik- och utbildningsföretag inom handikappområdet.

Handiteks teknikverksamhet är inriktad på hjälpmedel för personer med utvecklingsstörning.

6.2.4 Hjälpmedelsinstitutet

http://www.hi.se

Här finns det förberett till en länk som handlar om hjälpmedel i hushållet. Den finns inte utlagda på Internet än, men det kanske kommer.

6.2.5 Stockholms läns landsting

http://www.sll.se/hjalpmedel/rorelse/rorelse.htm

Denna sida fungerar ej om man vill se hjälpmedelsprodukter för människor med rörelsehinder, talskador och förståndshandikapp. Även denna sida kommer förhoppningsvis att börja fungera igen.

7. Slutsatser

Det finns idag en mängd olika produkter på marknaden som gör det lättare att klara av sin vardag. Många av dem kan användas av människor med förståndshandikapp för att göra vardagslivet enklare. Hjälpmedlen är avsedda för normalbegåvade för att underlätta deras vardag. Vi har också hittat specialanpassade hjälpmedel som skulle vara till stor nytta för många handikappade, om de fick tillgång till dem. Tyvärr saknas en större katalog eller bok där de hjälpmedel som finns på marknaden är samlade. Detta hade underlättat både för de handikappade och för de som hjälper dem i vardagen väsentligt. De handikappade skulle få tillgång till mer hjälpmedel och klara mycket mer själva.

De förslag på lösningar som vi har gett är idéer som vi har. Vi har inte provat alla idéerna i praktiken. Alla människor är olika, därför tror vi att det behövs mängder av hjälpmedel och variationer för att det ska finnas något som passar för alla. Det är ingen idé att uppfinna något som redan är uppfunnet, därför har vi tittat på sådant som finns i handeln idag. Många av dessa produkter kan användas för att förenkla för de handikappade. Finns det inte färdiga lösningar räcker det ofta med små enkla ändringar. Dessa "hjälpmedel " är billiga eftersom de används av alla och de är enkla att få tag i. Man behöver inte specialbeställa, utan det är bara att gå ut och handla. Detta tycker vi är bra eftersom människor med förståndshandikapp inte behöver känna att de är annorlunda.

Det vi har saknat i vårt arbete är dokumentation. Man kan inte arbeta upp ett bra och brett utbud av hjälpmedel om man inte dokumenterar problem och olika lösningar på dessa som finns. Låter man andra inom omsorgen ta del av dessa problem kan man hjälpa många människor. Eventuellt skulle detta kunna lösas med en databas där man lätt kan söka och lägga in egna erfarenheter. Man skulle även ha nytta av att lägga ut problem som man inte har någon lösning på. Någon annan kanske har en lösning, antingen om man t.ex. jobbar dagligen med handikappade eller läser Rehabiliteringsteknik FK på Certec, LTH.

8. Referenser

Bauth,R. Jönsson,B., Svensk,A. Ge oss bara redskapen, Natur och kultur, 1995

Svensk,A. Jönsson, B., Teknik och förståndshandikapp, Natur och kultur, 1994

Göransson, K., Hjälpmedel för begåvningshandikappade, Handikappinstitutet,1983

Göransson, K., Hur förstår vi och varför?, ala, 1982

Kylén, G., Begåvning och begåvningshandikapp, ala, 1981

Enklare vardag bra saker från apoteket, Apoteksbolagets ateljé, sept –97

Keijer,U., FoU Rapport 1992, Handikappinstitutet, 1992

Danung,S. , Åberg, K., Att klara det, Trollreda Dannebackens Dagcenter, 1991

Senast ändrad: 03-08-28