Samverkan Region Skåne - Certec 2001

 

pdf-logotype Dokumentet i nerladdningsbart PDF-format. 

Ingvar Jönsson.

Ingvar Jönsson (1931– 1995) från dåvarande Rehabkliniken i Lund var en av de tre först anställda på Certec. Ingvar var vän med människorna och vän med tingen. I just den ordningen.
Denna anda genomsyrar Certec.

 

Certecs historia

Certec är visserligen ungt i universitets-
sammanhang (15 år) men har likväl vid det här laget en historia.

För 15 år sedan var dåvarande Malmöhus läns landsting den ena stöttepelaren, den andra var AMS. Sedan dess har Certec samverkat på olika sätt med många enheter, organisationer och individer. Det är tveksamt om begreppet ”nätverk” fanns i var mans mun då för 15 år sedan, men vår verksamhet har varit starkt nätverksrelaterad från första stund.

Den starkaste samverkan har dock hela tiden skett med landstinget/regionen här i Skåne. Dels har vi bedrivit många gemensamma projekt med olika nätverk inom landstinget/regionen. Dels har Region Skåne kontinuerligt stött Certec på basnivå (alltså med icke projektbundna medel) och detta har lett till en kunskapsutveckling som kanske först några år senare resulterat i kunskapsgenombrott, nätverk och nya projekt.

 

Exempel- och tankekedjor

Isaac-projektet med sin upprinnelse år 1993 har egentligen aldrig slutat. Det har tagit många nya former vartefter, se t.ex. Bilder som språk, Konst och Vetenskap, IT-byn, Gun Anderssons språkutveckling (med hjälp av bilder, då Gun drabbades av afasi efter en hjärnblödning) och bildstöd för människor med demens (pågående) samt den tillsammans med bl.a. region Skåne planerade Livsboken.

Under 2002 kommer Certec också att via internet och CD tillhandahålla en mjukvaruversion av Isaac. Detta är en programvara som skall göra det möjligt för alla att lätt arbeta med bilder. Den är baserad på alla de erfarenheter som vuxit fram främst i samspelet mellan Tryckolera och Certec om just bilden som språk. För att bilder skall kunna bli till ett språk krävs att man skall kunna arbeta  med dem lätt och snabbt – bilderna skall helst ligga lika nära till som vad orden och meningarna gör för människor med tal- och skriftspråk.

Tryckolera på Certecs informations dag.

Det är en fantastisk resa som Region Skåne och Certec har fått göra tillsammans, och som nu börjar ge resultat. En förutsättning för den har hela tiden varit ambitionen att ligga i framkanten. Dels för att människor så fort som möjligt skall kunna komma åt landvinningar, dels för att erfarenheterna på lite sikt blir det som kan läggas till grund för billiga eller helt gratis tillämpningar.
Att det t.ex. nu går att göra en mjukvaruversion av Isaac beror på erfarenheten av åtta års provanvändning och studier av digitala bilder som kognitiv assistans. Den erfarenheten har ingen annan.

 

Tekniskt är det en stark utveckling som ägt rum från den högteknologiska och högkostnadskännetecknade ursprungsIsaac över till att vi (Region Skåne och Certec) nu i programvarans form kan ge bort Isaac.

Detta att kunna byta från högteknologi till standardteknik kombinerad med exklusiv programvara är något som blir alltmer märkbart i olika Certec-aktiviteter. Det går nu allt oftare att lägga hela insatsen på programvara och låta denna sköta om det individspecifika medan tekniska standardkomponenter (som dator, digital-kamera, mm) kan utgöra hårdvaran. Detta kräver visserligen väl så mycket mänskligt och tekniskt kunnande som tidigare då man måste bygga på en kombination av egen hårdvara och egen mjukvara. Men spridningen och provanvändningen blir nu så oändligt mycket lättare när hårdvaran kan köpas som standardprodukter, främst tack vare datorers flexibilitet. Tänk bara på hur kraven på CE-märkning av hårdvara tidigare begränsat provanvändningar (det är helt enkelt för dyrt att CE-märka prototyper eller förprototyper).

Expertsystem är en annan del där samspelet med Region Skåne lett till stora vinster. Det började med Svarne, ett expertsystem för att bättre kunna analysera och diskutera våld i omsorgen, och det har fortsatt på olika vägar via bl.a. Matteexperten (inriktad på döva elever och matematik) och nu pågående Social simulator (inriktad på att ge autistiska människor stöd att bättre förstå sig på och kunna hantera sociala sammanhang).

 

Kunskapssamhälle-perspektiv

Det var framsynt redan av Malmöhus läns landsting att prioritera kunskapsutveckling och forskning på det då relativt kunskapseftersatta omsorgsområdet. Begrepp som ”kunskapssamhälle” var inte vardagsord i slutet på 1980-talet, och det gick då inte heller att anknyta till någon omvårdnadsforskning eftersom denna – numera i Lund/Malmö och annorstädes så väletablerade disciplin, respekterad också inom medicinska fakulteten – då bara fanns i sina tidiga förstadier.

En av effekterna är att när nu universiteten i Lund och Göteborg samt Region Skåne och Götalandsregionen fått sig tilldelat ett Vårdalinstitut, har detta i sin uppbyggnadsfas kunnat nyttiggöra mycket av den erfarenhet som Certec har av en IT-baserad grönzon. På det tekniska området är det Jonas Falkvall, Certecs tidigare webmaster, som kunnat medverka med detta. Certec kommer framöver att på alla sätt försöka samverka med Vårdalinstitutet. Den ambitionen hade funnits under alla omständigheter. Men att vi nu hade så mycket att bidra med redan från starten berodde på erfarenheterna av allt det arbete som Certec bedrivit tillsammans med verksamheter i Region Skåne under många, många år.

Det finns också åtskilliga Region Skåne-erfarenheter bakom den syn på universiteten i relation till omvärld och internet, informationsspridning och ekonomiskt utbyte, som Bodil Jönsson redovisade i Växjö på högtids-
föreläsningen den 9 februari 2002 i samband med professorsinstallationer och doktorspromotioner där, Information, kunskap och universitetens framtid.

 

Utdrag ur högskolelagen.

Samverkan med Region Skåne har uppfyllt alla de tre huvudpunkterna i högskolelagen.
Inga ansatser har gjorts till styrning av problem eller metoder men väl har det hela tiden funnits en stark uppmuntran att sprida resultat.
Det har varit till stort gagn inte bara för Certec utan också för verksamheter i Region Skåne samt för Region Skåne utåt. Certec agerar ofta Skåne-ambassadör i de sammanhang där vi rör oss. Vi räknar också med att Region Skåne och Certec tillsammans skall klara sig bättre i nätverk inom t.ex. EU och Öresundsregionen.

 

Certec som Skåneangelägenhet

Den framsynthet, som Malmöhus läns landsting och senare i än större utsträckning Region Skåne visat och visar, är speciellt värdefull eftersom motsvarande framsynthet inte funnits och fortfarande inte finns på nationell departementsnivå. Detta är anmärkningsvärt, eftersom Certecs område, (Re)habiliteringsteknologi och design, i sin kärna berör områden som ligger helt inom den gemensamma sektorns egna intressen. Ofta har vi på Certec utifrån vårt institutionsperspektiv inuti en teknisk högskola förvånats över skillnaden mellan kraftiga nationella forskningssatsningar på applikationer för industriellt bruk och den jämförelsevis marginella forskningssatsningen på teknik för samhälleligt bruk. 
Varför har det skett så starka nationella satsningar på spetsteknologi för industrin och så lite på spetsteknologi för vardagen inom vård, skola och omsorg
?

En förklaring skulle kunna vara att Certec var för tidigt ute. Men också Institutet för Handikappvetenskap i Linköping/Örebro (IHV) med bara något år på nacken står än så länge utan något större statligt departementsstöd. Också där har man emellertid utifrån sin tioåriga förhistoria kunnat få ett stöd från landsting och även kommuner. Och därtill har IHV lyckats med det Certec fortfarande inte klarat av: att få ifrågavarande universitet att göra en samlad prioriterad ekonomisk satsning på det handikappvetenskapliga området. Det är roligt att de första samarbetssträvande stegen mellan IHV och Certec togs under år 2001, och att en av doktoranderna på IHV, Henrik Danielsson, kommer från Certec.

En hel del av det som framförs här finns också beskrivet i Certecs verksamhetsberättelse. Det är inte helt enkelt att avgränsa vad som skall tas upp här och vad som skall lämnas utanför. Somligt som fått sina ekonomiska förutsättningar från andra källor kan ha blivit speciellt värdefullt för Skåne och vice versa. Detta är en del av kunskapens virtuella natur. Det går inte att vare sig rumsligt eller i tiden bestämma vilken kunskap som kan komma fram från vilken finansiering och var den skall eller inte skall användas, även om givetvis ekonomin för varje enskilt projekt och för basstödet redovisas öppet.

Det rumsgemensamma och det tidsgemensamma går också igen i vårt samarbete med skåningar och skånska verksamheter totalt. Mycket av Certecs arbete (forskning, projekt och utbildning) bedrivs inom verksamheter i Skåne som är region- eller kommunfinansierade. Många funktionshindrade människor, anhöriga och personal söker sig rent fysiskt till Certec. Vi delar alltså i stor utsträckning också varandras arbetsytor. Men det som vi allra mest delar är tiden.

 

Remiss.

 

Certec som specialistinstans

Certec nås varje dag av många kvalificerade förfrågningar via post, mail eller telefonsamtal från vård/skola/omsorg och från enskilda personer. Periodvis blir det väldigt många – som t.ex. när det blev känt via Rapport och Sydnytt att optikern och doktoranden Jörgen Gustafsson kan mäta och i vissa fall optiskt korrigera synen för människor med centrala synbortfall (maculadegeneration 
m. m.).

Av frågorna kan många lösas direkt (t.ex. vissa frågor som gäller kognitiva hjälpmedel), andra (t.ex. många av de frågor som når Eve Mandre inom området psykiatri, speciellt neuropsykiatri) måste få ta längre tid. Vissa sparas för att ingå i Certecs projektkurser eller examensarbeten och åter andra leder till verksamheter där Certec faktiskt i praktiken fungerar som en specialistinstans och utför konkret individbaserat arbete genom en avancerad klinisk verksamhet, om ock i liten skala.

Certec har upprepade gånger påtalat att delar av vår verksamhet borde formaliseras som en specialistinstans till vilken man kan skriva remisser. På precis samma sätt som man gör till kirurgiska och medicinska specialister.
Genom ett sådant förfarande skulle också vår verksamhet uppnå en tydligare relation till andra verksamheter.

Samma förfarande borde vara en självklarhet på det tekniska området. Dessvärre har det funnits en inställning att teknik är något som kan köpas för pengar sedan väl andra delar av vård/skola/omsorg gjort sin analys. Så är det inte. Teknik och design är en forskningsdisciplin i sig som har sina egna metoder. Det mesta är iterativt – man provar sig fram under successiva förbättringar i nära dialog med den berörda. 

Att det egentligen är på en specialistinstansnivå som vi sedan länge utför många iterativa teknologiska, pedagogiska och designinriktade processer, har under år 2001 märkts framför allt inom områdena syn (optikern, snart licentiaten Jörgen Gustafsson, se speciellt hans licentiatuppsats), psykiatri (fil. lic. Eve Mandre, se speciellt hennes licentiatuppsats och än mer hennes kommande avhandling med disputation 24 maj 2002), svåra hjärnskador (tekn. lic. Björn Breidegard, se bl.a. hans fallstudieredovisningar) och utvecklingsstörning (tekn. lic. Arne Svensk och hans licentiatuppsats).

Av vårdenheter är det än så länge framför allt syncentraler, psykiatriska kliniker, neurologi och reumatologi som närmat sig Certec utifrån konkreta fall/specifika frågeställningar. För kommunala verksamheter fyller vi en remiss-/frågeinstans-
funktion framför allt för skola och omsorg. Därtill kommer de enskilda människorna som själva letar sig fram till Certec, bl.a. via Certec informerar och genom den många-till-många-kommunikation som börjar bli alltmer spridd också bland funktionshindrade människor.

 

Bild från ett seminarium med designstudenter.

Från ett seminarium med designstudenter

 

Information och utbildning

Till Certec kommer det många studiebesök och vi tar också i begränsad omfattning emot praoelever. Certec har speciella Certec informerar-dagar. Inte alltför sällan dyker det upp medarbetare i Region Skåne på Certecs Var fjortonde dags-seminarier.

Vi bedriver också en vittförgrenad utbildning, under Håkan Eftrings ledning, innanför och utanför LTH. En stor andel är nätburen, och KRY-kursen (Kurs i Rehabiliteringsteknik för Yrkesverksamma) som Gunilla Knall ansvarar för, är en klassiker med 50–100 deltagare varje vårtermin. Därtill kommer att vi medverkar med många föreläsningar inom och utom Region Skåne. Att vi i uppräkningen (i nätversionen) tar med också föreläsningar utanför Skåne-verksamheter beror på att vi där upplever oss vara ambassadörer för Region Skåne. På internet kan du också hitta alla publikationer under år 2001.

Det har till vår stora glädje blivit uppenbart att somliga av Certecs avhandlingar, licentiatrapporter och examensarbeten blir mycket lästa i verksamheter och också på sina ställen används som kurslitteratur. Troligen gäller även för dem att de mest läses på internet (allt finns alltid tillgängligt där). Men som ett exempel kan nämnas att Eve Mandres licentiatuppsats ”Från observation till specialpedagogisk design” i sin pappersversion (inklusive CD som innehåller ett pedagogiskt diagnosverktyg) snart spridits i 1 000 exemplar. Detta är i sig ett tecken på att Certec förmår navigera i grönzonen – det är inte vanligt med den upplagan på akademiska licentiatarbeten.

Ändå är kanske det viktigaste som Certec tillhandahåller och som är öppet för alla alltid vår website, www.certec.lth.se. Vi beräknar med hjälp av vår web-statistik att skåningar står för drygt hälften av besöken. Varje dag, julafton och allt inräknat, år 2001 använde cirka 400 skåningar Certecs websidor, var och en i genomsnitt 15 minuter. 100 timmar per dag gör ca 3000 timmar på en månad och 36 500 timmar på ett år. En fantastisk siffra egentligen. Certec kan givetvis inte i statistiken skilja ut vem som letar utifrån ett eget funktionshinder, vem som letar som anhörig, vän, personal eller bara som allmänt intresserad. Men den åtskillnaden är egentligen inte viktig i detta sammanhanget: allt konstruktivt på området som kan komma regionens människor till del, är av värde också för Region Skåne.

En utlöpa från Certec är den SmärtVärkstad som Region Skåne, Försäkringskassan Skåne och Landstinget Kalmar driver på internet sedan 1 februari 2002. Det skall bli mycket spännande att se vad en sådan förstagångssatsning kan ge. Av intresse kan vara att nu också Astra startat en liknande verksamhet.

 

Bild av Certecs hemsida med löpsedel.

Certecs välbesökta hemsida med bl a löpsedel (byts ofta) 
och webkodex (har stått sig i flera år).

 

Nätverk

Nätverk har alltid haft och har en positiv nimbus. Det innersta nätverket, familjen och den närmaste vänkretsen, kompletterades förr med arbetsgemenskapen eller bygemenskapen. När nätverken också fick ett så starkt teknologiskt stöd som de nu får av informationsteknologin och speciellt internet, kan de bli många flera och vara så nära, oberoende av tid och rum. Bodil Jönsson och Karin Rehman har skrivit om detta i Den obändiga söklusten, en starkt Certec-anknuten bok med intäkter till Certec.

För att på verksamhetsnivå få till stånd nätverk som håller och som betyder något för dem som medverkar måste man visa att man verkligen bryr sig om på allvar och att man gör det under en lång tid. Bildwebboarden är ett exempel på ett sådant nätverk. Andra exempel är de nätverk som uppkommer under och efter våra KRY-kurser. Och så finns alla de nätverk med uttalad Region Skåne-relevans som framför allt Bodil Jönsson, Arne Svensk, Eve Mandre och Peter Anderberg medverkar i (och ibland fungerar som spindeln i nätet i).

Nätverken har mycket med tillgänglighet att göra – tillgänglighet i en delvis ny betydelse. Den människa som tidigare tvingades gå via en specialist av något slag kan nu gå direkt till källan, även om den befinner sig hundratals mil därifrån. Detta nya mönster påverkar organisationer och institutioner på ett sätt som alla ännu inte tagit konsekvenserna av vad gäller uppbyggnad och struktur. Eftersom Certec var så tidigt ute på detta område kan många verksamheter i Skåne, som nu befinner sig i relativt tidiga initialskeden, dra nytta av våra erfarenheter.

Så en helomvändning: Certec är alltså nätverksvänligt, nätverksetablerande och närverksindraget. Nästan allt det som hittills redovisats här är baserat på nätverk eller på resultat av nätverk i första eller andra eller tredje led. Men just därför känner vi också av de avarter av nätverk som är på väg att bli alltmer märkbara för allt fler. Ja, som är på väg att visa sig som handikapp och/eller sjukdomar.

Samverkan mellan Region Skåne och Certec har dragit oss in i – eller hjälpt oss att skapa – så många och så starka nätverk. Paradoxalt nog är det just därför som vi i denna redogörelse också kan varna för åtminstone två av nätverkens baksidor: ”och:ets tyranni” och ”vad händer om många blir rädda samtidigt?”. Båda områdena kommer troligen att utvecklas till forskningsfält inom Certecs ram med början år 2002.

 

Och:ets tyranni.

 

Och:ets tyranni

I Sverige, i dag, är 450 000 människor förtidspensionerade och 120 000 långtidssjukskrivna. Detta är egentligen fullständigt ofattbara siffror. (Jämför med utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”, SOU 2002:5, Jan Rydh.) Tar man i beaktande att de områden som växer starkast är effekterna av stressrelaterade åkommor och att de växer i en accelererande takt, är det viktigt att notera att somliga av dem faktiskt har att göra med baksidan på nätverkssamhället. Därför finns det skäl till att Certec under år 2001 började förarbeten som handlar om stress. Ett forskningsprogram med arbetstiteln ”Tiden, stressen och teknologin” är under uppbyggnad.

Vi är också stressobservanta för egen del – många av oss på Certec arbetar i hög takt och mycket. Och ibland, inte så sällan, tappar också vi kontrollen – det är inte lätt att hålla emot när det handlar om människor som vi kan göra något för om vi bara gör det också, och det också, och det också… Certec har alltså självt precis den problematik som också finns i vård och omsorg.

Under år 2001 höll vi på Certec ett seminarium som hette Certec och…Det har nu resulterat i en nätredogörelse med detta namn, som alltså beskriver Certecs nätverk. Det är stort – på gränsen eller över gränsen till att vara för stort. Kraften kan gå ur inte bara individer utan också organisationer om det finns så många nätverk att de blir mer tärande än närande.

Man kan undra om det handlar om att nätverkssamhället inuti sig själv bär det starkaste hotet mot sin egen existens? Att det alltså helt enkelt är gjort för att explodera eller implodera genom krafter inbyggda i själva nätverken. Eller om det bara är barnsjukdomar? Men också om det är så, är det verkligen inte något ”bara” det handlar om. Och förresten är även barnsjukdomar besvärliga medan de pågår.

Vari ligger då faran i och:ets tyranni? Jo, den handlar om att nätverk och gemenskaper inte bara kan stärka och konsolidera utan också tära. Vare sig människor eller organisationer är gränslösa. Ett tidigt tecken på hur gemenskaper kan äta upp en kan vara att man upptäcker att man bara springer runt kring och:et i ”du och jag”, ”han och jag”, ”hon och jag”, ”gemenskap 1 och jag”, ”gemenskap 2 och jag”, ”gemenskap 3 och jag”… Och:et tar över, och man tappar intresset för allt annat än och:et, både för sig själv och andra. 
Nätverkande kostar, för nätverkande kostar tid. Mycket tid.

Nätverkens kommunikationsöverhettning finns inte bara på individnivå utan också på institutions- och företagsnivå. Inte heller institutioner och i detta fall inte heller Certec kan ingå i hur många gemenskaper som helst – det finns en gräns där nätverken blir övermäktiga. 

 

Camilla Nordgren.

Camilla Nordgren, här som påtagligt
sammanhållande Certec-medarbetare.

 

Forskning via samspel 

Certec har under året bedrivit mängder av individrelaterade studier som du kan läsa om i några av de länkar som tidigare nämnts. Till det individrelaterade arbetet hör också det som sker inne på Certec, där människor med olika funktionshinder arbetar eller på annat sätt är knutna till Certec och därmed i vardagliga samspelssituationer lär upp oss andra. Förhoppningsvis kan också de icke-funktionshindrade människorna på Certec bidra till ömsesidigheten med ibland kanske bara gemenskap men oftast också handledning, teknologi, design, pedagogik.

Certec tillämpar en omvänd integration. Vi ser det som en merit hos dem som söker sig till oss om de själva har ett eget funktionshinder. Det funktionshinder som tekn. lic. Peter Anderberg har gör att han kan tillföra extraordinära värden i sin kommande avhandling om Idégemenskaper på nätet bland funktionshindrade människor (arbetstitel). Också civilekonomen och doktoranden Camilla Nordgren har ett funktionshinder som gör förutsättningarna synnerligen goda för att hennes avhandling med arbetstiteln Ekonomiska konsekvenser efter traumatisk ryggmärgsskada kan bli något utöver det vanliga. Avhandlingen kommer att belysa och analysera hur samhällsinsatser kan samoptimeras.

På Certec arbetar också sedan länge Gun Andersson. Gun är en ovärderlig källa för många människor med afasi eftersom hon själv numera kan både berätta och visa hur hennes språk vuxit och växer hela tiden. 

En annan stor glädjekälla på Certec är Simon Nyman. Han kom till oss på praktik medan han fortfarande gick på gymnasiet och har därefter arbetat här under fyra år. Under dessa år har han hittat fram till en viktig position på Certec med relationer fulla av humor, inkännande och hjälpa-till-anda. Under hösten 2001 påbörjade Simon på deltid en 40-veckors vidareutbildning i programmering på Nomadiz i Arlöv. Förutom till sina arbetsuppgifter har Simon också använt åren på Certec till att komma underfund med hur andra tänker och handlar för att därigenom lättare kunna ingå i olika sociala sammanhang.

Göran Johansson har Aspergers syndrom. När han kom till Certec, stod han under rättspsykiatrisk vård, vilket han då gjort under tre och ett halvt år. Det gällde för St Lars att försöka få in Göran i en verksamhet utanför sluten psykiatrisk vård, och det var i det ärendet man vände sig till Certec. Själv ville Göran egentligen ha ett helt annat arbete med marknadsmässig lön. På Certec är Göran inte formellt anställd, men han utför strukturerat arbete och uppvisar en extrem arbetsförmåga. Göran och Certec hoppas att han snart skall kunna få något annat arbete som han hellre vill ha. Men likväl innebär de hittillsvarande två åren på Certec att det för Göran är den arbetsplats som han varit näst längst på i hela sitt liv. Göran skrevs ut från den slutna rättspsykiatriska vården 14 månader efter det att han började arbeta på Certec. Görans läkare motiverade utskrivningen med att Göran genom sin dagliga vistelse på Certec hade en sådan meningsfull sysselsättning som Göran tidigare krävt av psykiatrin, men som psykiatrin inte hade några möjligheter att tillhandahålla.

 

Certecs personal år 2001.

Certecs personal år 2001

 

Det vi ser framöver

Hittills har vi beskrivit resultat fram till nu.
Tittar vi framåt den närmaste tiden ser vi:

 

Egna digitala bilder

En mjukvaruversion av Isaac blir tillgänglig under år 2002.

 

Äldreområdet

Certec har tidigare bara berört äldreområdet i samband med specifika hjälpmedel. Under år 2001 tillkom ett stort EU-projekt Friendly Restrooms, där Håkan Neveryd är svensk koordinator. Detta projekt syftar till bättre design av toaletter för äldre människor. 
Projekten med digitala bilder har avsöndrat ett delområde: bilder för människor med demens. Certec kommer att med dessa två ansatser som grund påbörja ett mer systematiskt kunskapsuppbyggande på äldreområdet.

 

Tiden, stressen och teknologin

Certec har börjat få de första grundläggande insikterna i de stressdrivande effekter som utgör bl.a. nätverksamhällets baksida. Vi kommer att under år 2002 konsolidera forskningsprogrammet ”Tiden, stressen och teknologin”, eventuellt med en doktorand från Island för att därmed också kunna göra jämförande studier av stressrelaterade fenomen. Samarbete kan komma att ske bl.a. med rättssociologin.

 

Vad händer när många blir rädda samtidigt?

Funktionshindrade människor är mer utsatta än andra om det plötsligt sker stora förändringar, t.ex. att många blir rädda samtidigt. I spåren av den teknologiska mobilisering som skett efter 11 september varnas med viss rätt för Storebror-spöket. Certec vill där lägga till ett perspektiv som heter Värnandet om Lillasyster, och som handlar om att systematiskt granska och påverka i vilken utsträckning man beaktar också funktionshindrade, sjuka och/eller gamla människor i tänkbara rädslescenarios. Det behövs design och teknologi för att öka tillit och trovärdighet i det civila samhället. Resurser för arbetet kommer förhoppningsvis från det civila försvaret. Region Skåne kommer att kunna dra speciell nytta av detta.

 

Low vision

Forskningen kring synsvaghet, low vision, kommer att expandera. Hittillsvarande arbete har i allt väsentligt varit finansierat utanför Region Skåne-satsningen men det kommer Skåne till del i större utsträckning än andra regioner. Så blir det också med de större satsningar som kommer under år 2002. Syncentralerna i Skåne är starkt involverade.

 

Uppföljning av KRY-kurser

Certec skall samla alla från Skåne som gått KRY-kurser/motsvarande på Certec för att dokumentera hur deltagarna menar att kursen påverkat dem i deras arbete.

 

Nätburen utbildning

Utbildningen, framför allt den nätburna, kommer att öka. En av satsningarna berör direkt Försäkringskassan. 

 

Pedagogik – psykiatri – design – teknologi

Eve Mandre (delvis Region Skåne-finansierad de senaste åren) kommer att disputera den 24/5 på psykiatriutveckling under rubriken ”From medication to education”. Området pedagogik – psykiatri – design – teknologi kommer troligen därefter att expandera kraftigt på Certec under Eves ledning.

 

Haptiska gränssnitt

Calle Sjöström disputerar troligen också under år 2002. För hans del handlar det om haptiska gränssnitt. Calle har tidigare redovisat sin licentiatuppsats. Han har liksom den övriga gruppen kring haptik med Kirsten Rassmus-Gröhn, Charlotte Magnusson och Henrik Danielsson, i allt väsentligt varit finansierad från annat håll, bl.a. EU. Men det hindrar inte att haptikforskningen också kommit Region Skåne tillgodo.

 

Vårdalinstitutet, Öresund, EU

Bodil Jönsson har under år 2001 dragits in i Region Skåne-arbete också på övergripande områden utanför området funktionshinder – teknologi. Hon kommer troligen att fortsätta med att vara delaktig på detta sätt och därtill försöka bidra till Vårdalinstitutets utveckling. Dessutom kan det komma för Region Skåne och Certec gemensamma EU- och Öresundssatsningar. Vidare är Bodil Jönsson den ytterst ansvariga för hur Certec samverkar med Region Skåne, för hur beviljade medel används och följs upp, för de övergripande framtida planerna och för denna redovisning.


    Ekollon.
Certec vill sluta denna sammanställning med förhoppningen att den skall kunna ge en översikt och några nya idéer till läsaren. Vi tar tacksamt emot alla tankar och förslag till nya områden, nya perspektiv, omfördelningar och prioriteringar.

Ekonomisk redovisning sker i vanlig ordning.